Senareläggning av utbetalningar
Skriftlig fråga 2015/16:446 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-07
- Överlämnad
- 2015-12-07
- Anmäld
- 2015-12-08
- Svarsdatum
- 2015-12-16
- Sista svarsdatum
- 2015-12-16
- Besvarad
- 2015-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Den rödgröna regeringen har under hösten inte kunnat leverera något samlat besked om hur mycket av de pengar som räknas in i biståndsramen som ska gå till flyktingmottagande i Sverige. Men så kom då ett besked om att de två partierna i regeringen har en intern ”överenskommelse” sinsemellan om att maximalt 30 procent av pengarna kan avräknas mot biståndsramen.
Kritiken från biståndsorganisationer mot regeringen har varit hård. Inte bara för bristen på besked men också på regeringens besked när det väl meddelades. Däremot är inte bilden att mottagarna av bistånd drabbats ännu, tack vare aktörernas ansvarstagande.
Utrikesutskottet meddelades formellt om de 30 procenten som kan avräknas från biståndsramen till sista planerade beredningstillfället av budgeten och utgiftsområde 7, internationellt bistånd. Statssekreterare Modéer meddelade då att dessa omkring 4 miljarder kunde hanteras genom att senarelägga utbetalningar. Men att utskottet får ta ställning till dessa förslag i en vårändringsbudget.
Det har minst sagt varit en svår budgethantering för riksdagen beroende på regeringens brist på samlade besked. Justeringen sköts upp. Men betänkandet kunde alltså, med skrivningar om denna information, slutgiltigt behandlas på morgonen den 3 december.
På eftermiddagen samma dag meddelades att en del betalningar i stället tidigareläggs. Ungefär 2 miljarder flyttas till den här sidan nyårsafton i stället för att hamna på 2016. Möjligen sker detta siffertrixande för att inte slå igenom utgiftstaket nästa år.
Trots alla olika besked måste riksdagen ta ställning till den budget som läggs på vårt bord. Den 14 december har utskottet sin debatt om utgiftsområde 7, internationellt bistånd. Det är oklart om det kommer nya besked från de rödgröna till dess. Det kommer nya besked varje vecka, vilket inte är förvånande eftersom regeringen inte har kraft att prioritera och fatta nödvändiga beslut.
Det är inte acceptabelt med denna hantering och märkliga varannanveckaspolitik.
Med anledning av ovanstående ställer jag frågan statsrådet Isabella Lövin:
När får utrikesutskottet en samlad redovisning av regeringens förslag om senareläggning av utbetalningar som meddelats till utrikesutskottet och den föreslagna tidigareläggning av utbetalningar som meddelats i medierna?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:446 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Till riksdagen | ||
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Svar på frågorna 2015/16:446 Senareläggning av utbetalningar, 2015/16:447 Avräkningar i framtiden och 2015/16:448 Schablonberäkningens status av Sofia Arkelsten (M)
Sofia Arkelsten har frågat mig om senareläggning av utbetalningar, avräkningar i framtiden och schablonberäkningens status.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Sofia Arkelsten har frågat mig om när utrikesutskottet får en samlad redovisning av regeringens förslag om senareläggning av utbetalningar.
Regeringen beslutade den 3 december om en ändring av regleringsbrevet för Sida år 2015 för att möjliggöra förskottsbetalningar av Sveriges kärn-stöd 2016 till bl.a. humanitära aktörer inom FN-systemet.
Det här följer av samtal med Vänsterpartiet där vi har nått samsyn kring vissa frågor om Sveriges bistånd de närmaste åren. Vi har en överens-kommelse som innebär en ökning av biståndet i år genom tidigare-läggning av medel. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen
om den fortsatta hanteringen av biståndsanslaget i framtida ekonomiska propositioner.
Sofia Arkelsten har vidare frågat mig om det är min uppfattning att regeringens schablonberäkningar för avräkningar från biståndsramen är något som är överordnat de andra principerna och styrdokumenten inom biståndspolitiken samt vad gränsen är för avräkningar i budgetarna för år 2017 och framåt.
Sverige har en anvarstagande och solidarisk flyktingpolitik och tar ett stort ansvar för det internationella skyddet av flyktingar. Detta går hand i hand med ett generöst bistånd. Kostnader för mottagande av flyktingar från ODA-länder utgör en del av det svenska biståndet och kan därför varken ses som överordnat eller underordnat andra principer inom biståndspolitiken.
Regeringen har kommit överens om att avräkningar från biståndet för flyktingmottagning inte får överstiga 30 procent av biståndramen år 2016 och avser att presentera ett sådant förslag för riksdagen i vårändrings-budgeten 2016. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budget-propositionen för 2017 om hur stor andel av biståndsramen år 2017
som föreslås utgöras av kostnader för flyktingmottagande i Sverige.
Denna överenskommelse innebär att biståndet värnas i den här tiden med ett exceptionellt flyktingmottagande. Nu kan vi ha en långsiktighet och stabilitet i vårt utvecklingssamarbete och humanitära stöd som skapar trygghet får våra samarbetspartners.
Stockholm den 16 december 2015
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.