Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

satsningen på primärvården

Skriftlig fråga 2002/03:1085 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-06
Anmäld
2003-06-06
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-06-17
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 juni

Fråga 2002/03:1085

 av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om satsningen på primärvården

Den omtalade satsningen på primärvården i den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården har inte fått avsedd effekt. Detta konstaterar Riksförsäkringsverket (RRV) i en nyligen genomförd rapport.

Satsningen omfattar 9 miljarder kronor under åren 2001@2004 enligt det avtal som slutits mellan staten och Landstings- och Kommunförbunden. Men RRV hävdar att resurser endast i mycket begränsad omfattning bidragit till en förstärkt primärvård. Avtalet har inte uppfyllt krav som kan ställas på statliga styrmedel inom hälso- och sjukvården. Kontrollen av hur landstingen har använt de så kallade vårdmiljarderna har varit svag.

Vidare anser RRV "att avtalet inte annat än i ringa omfattning har bidragit till att skapa förutsättningar för vård på lika villkor".

Nu när RRV konstaterat att satsningen på primärvården inte gett önskat resultat vill jag fråga:

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta med anledning av de konstaterade bristerna i primärvården?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1085 besvarad av

den 17 juni

Svar på fråga 2002/03:1085 om satsningen på primärvården

Socialminister Lars Engqvist

Chatrine Pålsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av de konstaterade bristerna i primärvården.

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat det avtal om utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen, som slöts mellan staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet år 2000. Granskningen har varit inriktad på att studera de förutsättningar som konstruktionen av avtalet innebär för att de avsedda effekterna ska kunna nås. Granskningens syfte har däremot inte varit att bedöma om dessa effekter har uppnåtts.

I utvecklingsavtalet anges tydligt att landstingen svarar för att utifrån regionala förutsättningar precisera primärvårdens uppdrag, bland annat med avseende på funktion och tillgänglighet. Vidare kom parterna överens om att landstingen svarar för att:

  • Alla invånare som så önskar får tillgång till och kan välja en egen läkare eller familjeläkare.
  • Att alla invånare får tillgång till information om primärvården @ om valmöjligheter, tillgänglighet och funktion.
  • Det, oavsett tidpunkt på dygnet, är möjligt för invånarna att få tillgång till adekvat kompetens och adekvata insatser.
  • Läkartätheten inom primärvården avsevärt förstärks.
  • Kunskapsutvecklingen inom primärvården stärks genom stöd till forsknings- och utvecklingsarbete samt genom förbättrade möjligheter till kompetensutveckling och fortbildning.
  • De som bor i särskilt boende eller har hemsjukvård vid behov av läkare får en medicinsk bedömning samt konsultation eller hembesök utan dröjsmål.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att sköta den nationella uppföljningen av utvecklingsavtalet. Under 2001 utarbetade landstingen, i enlighet med avtalet, lokala handlingsplaner vilka beskriver de insatser som planeras samt vilka resultat som ska uppnås för att fullfölja åtagandena i avtalet. Dessa handlingsplaner redovisades till Socialstyrelsen.

Vidare åligger det landstingen att årligen, 2003@2005, följa upp de lokala handlingsplanerna samt att redovisa resultatet till Socialstyrelsen. Därutöver åligger det landstingen att senast den 31 september 2005 till Socialstyrelsen redovisa en samlad bedömning av resultatet av utvecklingsinsatserna samt hur intentionerna i utvecklingsavtalet uppfyllts i respektive landsting.

Socialstyrelsen presenterade år 2002 en första rapport om utgångsläget i samband med att den nationella handlingsplanen trädde i kraft samt en sammanställning och analys av ambitionerna i landstingens lokala handlingsplaner.

I avtalet finns således klart angivet vilka åtaganden landstingen och kommunerna har på hälso- och sjukvårdsområdet. Det finns också klart angivet hur uppföljningen av avtalet ska ske. Då avtalstiden ännu ej löpt ut och en stor del av pengarna ännu återstår att fördela, är det för tidigt att kunna avgöra om satsningarna fullt ut fått avsedd effekt.

RRV:s granskning avser endast de förutsättningar som konstruktionen av avtalet innebär för att de avsedda effekterna ska kunna nås och inte vilka effekter som uppnåtts. Jag avser därför att avvakta resultatet av den uppföljning som Socialstyrelsens kommer att presentera i slutet av juni (2003). Om uppföljningen visar att landstingen inte lever upp till sina åtaganden i avtalet kommer jag att ta upp frågan om behovet av ytterligare åtgärder, med Landstingsförbundet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.