Satsning på kollektivtrafik

Skriftlig fråga 2007/08:1155 av Särnblad, Anneli (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-04-25
Anmäld
2008-04-25
Besvarad
2008-04-30
Svar anmält
2008-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 april

Fråga

2007/08:1155 Satsning på kollektivtrafik

av Anneli Särnblad (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Ingen vill vara en miljöbov i dag, utan de flesta vill på sitt sätt bidra till en bra miljö. Ett av de effektivaste sätten är att minska bilåkandet, men i stora delar av vårt land är bilen en nödvändighet på grund av de långa avstånden. I många familjer på landbygden är man dessutom tvungen att ha två bilar för att klara av resor till arbetet, skolan, affären och så vidare. Även om man har en miljöbil är det inget bra alternativ.

Därför borde regeringen göra en kraftfull satsning på kollektivtrafiken. Fungerande kollektivtrafik på mindre orter förutsätter statligt stöd. Men av vårpropositionen att döma är det inget som planeras i infrastrukturpropositionen i höst. Regeringen har i stället aviserat mer satsningar på vägtrafik på järnvägars bekostnad.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka kollektivtrafiken på mindre orter?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1155 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson

den 30 april

Svar på fråga

2007/08:1155 Satsning på kollektivtrafik

Statsrådet Åsa Torstensson

Anneli Särnblad har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka kollektivtrafiken på mindre orter.

Jag håller med om att det är viktigt att även personer som bor på mindre orter eller på landsbygden har en rimligt god tillgänglighet med kollektiva färdmedel. Staten bör stödja kollektivtrafiken bland annat genom att se till att lagarna är ändamålsenligt anpassade till dagens förutsättningar. Regeringen har för avsikt att inom kort fatta beslut om utredningsdirektiv för en utredning som ska se över lagstiftningen på kollektivtrafikområdet. Jag tror att det är möjligt att samordna olika typer av kollektivtrafik bättre än vad som vad som är fallet i dag. Genom att till exempel samordna allmän kollektivtrafik med skolresor går det att få mer kollektivtrafik för skattepengarna. För att underlätta det behöver lagstiftningen ses över.

Staten har även en viktig uppgift i att se till att den statliga transportinfrastrukturen är väl utformad för kollektivtrafik. Järnvägen har en viktig roll i samhället, men låt oss inte glömma bort att den lokala och regionala kollektivtrafiken till över 50 procent går på väg. Andelen kollektivtrafik på väg är ännu större på mindre orter. För att kollektivtrafiken ska fungera och för att tillgängligheten för människor därmed ska vara god även på platser som inte har spårtrafik behövs bra underhåll av det befintliga vägnätet och ibland även nyinvesteringar. Vi behöver förbättra infrastrukturen generellt. De olika trafikslagen har delvis olika nyttor och kompletterar varandra. Regeringen kommer därför i höst i inriktningspropositionen för transportinfrastrukturen den närmaste planperioden att föreslå en väl avvägd politik som syftar till välfärd i hela Sverige på ett långsiktigt hållbart sätt.

Jag ser mycket positivt på det arbete som berörda organisationer lagt ned i samband med framtagandet av nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, kallat Koll framåt. Det visar på en vilja att förbättra kollektivtrafiken och undanröja befintliga hinder i syfte att göra den mer attraktiv för resenärerna. Som en fortsättning på arbetet med Koll framåt har jag tagit initiativ till en workshop den 15 maj då jag vill diskutera med kollektivtrafikbranschen och berörda myndigheter hur ytterligare förbättringar kan åstadkommas i syfte att skapa en eftersträvansvärd dynamik som gör att resenären sätts i fokus.

Det är min övertygelse om att det är lokalt och regionalt som besluten om planering och samordning av kollektivtrafiken med vardagligt resande bör fattas. Jag tror på kommuner och landstings förmåga att fatta beslut som är bra för de människor som bor i respektive region. Det är därför viktigt att ansvars- och finansieringsmodellen även fortsatt bör gälla.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.