Till innehåll på sidan

Satsning på att minska antibiotikaförskrivningen i landstingen

Skriftlig fråga 2010/11:420 av Svantorp, Gunilla (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-04-01
Anmäld
2011-04-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2011-04-13
Besvarad
2011-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 april

Fråga

2010/11:420 Satsning på att minska antibiotikaförskrivningen i landstingen

av Gunilla Svantorp (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

I regeringens satsning för att höja säkerheten i vården krävs bland annat att landstingen minskar förskrivningen av antibiotika. För att få ta del av regeringens pengar måste ett antal villkor vara uppfyllda, bland annat vissa prestationskrav, och denna fråga handlar om ett av dessa krav, det om minskad förskrivning av antibiotika.

Regeringens krav är bland annat att landstingen ska minska sin förskrivning med 10 procent, och det långsiktiga målet är att vi år 2015 är nere i 250 recept per 1 000 invånare och år.

I jämförelse med kömiljardssatsningen, där man hade absoluta mål som krav och inte som nu procentuell minskning, missgynnas i denna satsning de landsting som redan påbörjat ett stort förändrings- och förbättringsarbete.

De landsting som har en hög förskrivning i dag och som därmed har lättare att nå procentmålet gynnas och får ta del av regeringspengarna.

Som reglerna nu är utformade riskerar de landsting som gjort ett gott arbete att missgynnas, och jag vill veta om socialministern avser att ta initiativ till att detta misstag rättas och att återkomma med förändrade mål i riktning mot absoluta mål.

Svar på skriftlig fråga 2010/11:420 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 13 april

Svar på fråga

2010/11:420 Satsning på att minska antibiotikaförskrivningen i landstingen

Socialminister Göran Hägglund

Gunilla Svantorp har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att rätta misstaget att utforma reglerna så att landsting som gjort ett gott arbete missgynnas och att återkomma med förändrade mål i riktning mot absoluta mål.

Utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistenta bakterier är ett allvarligt hälsohot både inom Sverige och globalt. Situationen när det gäller antibiotikaresistens och antibiotikaanvändning i Sverige har varit och är fortfarande mer gynnsam jämfört med de flesta andra EU-länder. Förskrivarstatistik från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet visar att andelen av befolkningen som antibiotikabehandlats har minskat mellan åren 2006 och 2009. Alla landsting har således genomgående en positiv utveckling, men fortfarande finns skäl att vidta insatser för ytterligare minska användningen av antibiotika.

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har genom en överenskommelse enats om en prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbete i landstingen. En förutsättning för att ett landsting ska kunna få möjlighet att ta del av medlen är att vårdgivarna i landstinget inrättar en lokal Stramagrupp (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). I Stramagruppens uppdrag ingår att regionalt arbeta för en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Till de landsting som uppfyller grundläggande krav fördelas medel till de landsting som under 2011 verkar för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården och minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Det långsiktiga målet är att till den 30 september 2014 ska förskrivningen inte vara högre än 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år.

Den målsatta minskningsnivån räknas i procent i varje landsting, vilket innebär att det kan variera i absoluta tal eftersom landstingen har olika utgångslägen. Målnivån är satt till 10 procent för 2011 och 30 procent per år under åren 2012–2014. Hur stor minskningen blir i absoluta tal beräknas på skillnaden mellan antalet förskrivna antibiotikarecept i ett landsting den 1 oktober 2010 till den 30 september 2011 och det långsiktiga målet om 250 recept per 1 000 invånare och år.

För ett landsting som har relativt låg förskrivning som utgångsläge, till exempel 310 recept per 1 000 invånare innebär det en minskning om totalt 60 recept fördelat på fyra år. Ett landsting med högre förskrivning som utgångsläge har ett tuffare beting för att uppnå det långsiktiga målet. Om utgångsläget är till exempel 417 recept per 1 000 invånare är den sammanlagda minskningen 167 recept som ska fördelas på fyra år. De landsting som redan har ett gott utgångsläge och arbetat med att minska antibiotikaanvändningen missgynnas således inte av upplägget i överenskommelsen.

Smittskyddsinstitutet har getts i uppdrag att följa och analysera överenskommelsen om patientsäkerhet i de delar som avser inrättandet av lokala Stramagrupper och minskad antibiotikaförskrivning. Resultatet av uppföljningen och analysen kommer att ligga till grund för 2012-års överenskommelse. Det finns således möjlighet att vid behov förändra och utveckla nästkommande års överenskommelse.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.