Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

särskilt utbildningsbidrag

Skriftlig fråga 1999/2000:650 av Pehrson, Johan (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-02
Anmäld
2000-03-07
Besvarad
2000-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga 1999/2000:649

 av Johan Pehrson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om barn med funktionshinder

I dag finns en möjlighet till att få ett s.k. särskilt utbildningsbidrag för studier på grundskole- eller gymnasienivå. Stödet beviljas den som saknar treårig gymnasiekompetens eller motsvarande. Stödet kan utgå för arbetslös person som uppfyller villkor för a-kassa, eller till den som tar ledigt från arbetet för att studera.

Bidraget utgår endast 360 dagar, eller högst tolv kalendermånader. Det betyder att den som läser in gymnasiet inte har ersättningen den sista terminen. Det gör att väldigt många studerande hoppar av utbildningen före den är avslutad. Resultatet blir att dessa personer återgår till arbetslöshet, utan examen.

Förutom att det förstås är förödande för människorna drabbas också skolorna ekonomiskt av detta system. Systemet är dyrt, det fråntar redan från början individerna det ekonomiska ansvaret för deras studier, och det bidrar inte heller på önskvärt sätt till en högre utbildningsnivå bland arbetslösa.

Med anledning av det ovan anförda undrar jag om statsrådet Thomas Östros avser vidta några åtgärder för att det s.k. särskilda utbildningsbidraget ses över.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:650 besvarad av

den 15 mars

Svar på fråga 1999/2000:650 om särskilt utbildningsbidrag

Utbildningsminister Thomas Östros

Johan Pehrson har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att se över det särskilda utbildningsbidraget (UBS).

Jag uppfattar hans fråga som ett led i Folkpartiets strävan att motverka UBS enligt motion 1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg (fp).

Avsikten med stödet är att så många som möjligt ska kunna nå eller påbörja en treårig gymnasial utbildning. Den som inte kan få UBS, eller har förbrukat sina tolv månader som gäller för stödet, kan söka andra studiestöd. Studiestöden särskilt vuxenstudiestöd (svux), som riktar sig i första hand till kortutbildade arbetstagare, och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) är också mycket förmånliga. Båda stöden ger lika mycket pengar i handen som UBS, dock med den skillnaden att 35 % av beloppet utgör lån.

UBS är ett av inslagen i Kunskapslyftssatsningen. Detta har varit en mycket framgångsrik satsning. UBS har givit många möjlighet att studera. En nyligen publicerad rapport från Skolverket (Dnr 1999:633) visar att Kunskapslyftet under det första året medverkat till att ca 39 000 studerande kunde nå en utbildningsnivå som motsvarar en treårig gymnasial utbildning. UBS kommer att finnas kvar under Kunskapslyftsperioden. Regeringen avser att senare i år återkomma till riksdagen om perioden efter år 2002 efter att ha övervägt resultatet av den parlamentariska Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande våren 2000. I det sammanhanget kommer också ställning att tas till UBS för perioden efter Kunskapslyftet.

Några åtgärder från regeringens sida framstår enligt min mening inte som motiverade i nuläget.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.