Särintressen på jordbruksområdet

Skriftlig fråga 2005/06:379 av Widegren, Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-11-16
Anmäld
2005-11-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-11-30
Svar anmält
2005-11-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga 2005/06:379 av Cecilia Widegren (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)

Särintressen på jordbruksområdet

Den nystartade statliga myndigheten i Skara, Djurskyddsmyndigheten, har haft en tuff inledning. Inte nog med att regeringen utsåg det före detta språkröret i Miljöpartiet som dess generaldirektör. Myndigheten startade med att göra sig ovälkommen i många delar av näringen med olyckliga uttalanden. Arbetet har fortsatt med att man skärper föreskrifter på grundval av vad många uppfattar som tyckande @ inte på vetenskaplig grund @ eller tar i så att näringar hotar att avsluta sin verksamhet för att investeringarna skulle bli så kraftfulla.

När oron är stor och rubrikerna många har man, i stället för att sansa sig och öka dialogen med näringen, valt att projektanställa en handläggare som är tjänstledig från organisationen Djurens rätt, en förening som många kopplar samman med att man inte ska dricka komjölk, frisläppande av minkar och protestaktioner. Det är klart att näringen och andra ser med oro när en statlig myndighet som fjäderfäexpert har författaren till uppmaningen ”som konsument kan du välja bort kyckling helt när du går och handlar” och som helst vill se höns i små frigående grupper. Vilka signaler ger detta till svenska kycklinguppfödare, vars djur har bland de bästa förhållandena i världen men som ser importen bara öka från avlägsna länder, där djuren haft det sämre i bursystem som är förbjudna i Sverige?

En myndighet har rätt att anställa de personer den önskar men bör inte underskatta myndighetens signalsystem mot omvärlden. I grunden handlar det här inte om en enskild person utan om principen att statens myndigheter otvetydigt ska vara opartiska och oberoende av särintressen för att kunna arbeta förtroendefullt med alla.

Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att myndigheterna inom jordbruksområdet värnar och stärker sitt oberoende av särintressen?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:379 besvarad av

den 30 november

Svar på fråga 2005/06:379 om särintressen på jordbruksområdet

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att myndigheterna på jordbruksområdet värnar och stärker sitt oberoende av särintressen.

Cecilia Widegren har ställt frågan mot bakgrund av en projektanställning av en person på Djurskyddsmyndigheten som också varit engagerad i en organisation inom djurskyddsområdet @ Djurens Rätt.

Riksdagen och regeringen styr myndigheterna formellt genom lagar, förordningar, budgetar och regleringsbrev. Regeringen kan besluta om särskilda uppdrag till myndigheterna. Regeringen utser också myndighetschef och styrelsen för myndigheten. Övriga anställningar beslutar myndigheten som regel själv om.

Varje myndighet har att självständigt verka för de mål som riksdag och regering sätter upp. Myndighetschefen ansvarar för myndighetens verksamhet och ska se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Chefen ska bland annat följa upp och pröva verksamheten och konsekvenserna av föreskrifter och beslut och vidta de åtgärder som behövs. Myndighetens chef ska vidare se till att regeringen får det underlag som den behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av verksamheten.

Chefen ansvarar vidare för arbetsgivarpolitiken: bland annat att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten, har goda arbetsförhållanden och att de anställdas kompetens och erfarenhet tas till vara och utvecklas. Vidare gäller enligt 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning att det bara är sakliga grunder som förtjänst och skicklighet som myndigheten ska ta hänsyn till vid anställning och att skickligheten ska sättas främst.

Regeringskansliet gör en omfattande uppföljning och analys av myndigheternas verksamhet vid de årligen återkommande mål- och resultatdialogerna. Dessutom förs en fortlöpande informell dialog med myndigheterna. I dessa sammanhang finns möjlighet att ta upp och diskutera frågor som rör myndighetens verksamhet eller sättet att bedriva verksamheten på. Det har emellertid inte framkommit något som gett mig anledning att ifrågasätta myndigheternas oberoende i det avseende som Cecilia Widegren tar upp i sin fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.