Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

särbehandlingen av kvinnor

Skriftlig fråga 2000/01:693 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-14
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-02-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2000/01:693

 av Margareta Viklund (kd) till socialminister Lars Engqvist om särbehandlingen av kvinnor

Det är allmänt känt att kvinnor som grupp ofta behandlas diskriminerande inom speciellt vården. Detta gäller särskilt äldre kvinnor.

Normen för behandling och forskning har som regel utgått från männens behov och förutsättningar. Medicinska normalvärden är i stor utsträckning grundade på männens fysik. Kvinnor är således i allmänhet det onormala undantaget.

Det senaste exemplet på diskriminering inom vården handlar i dagens debatt om att äldre kvinnor ordineras mer, billigare, äldre och därmed sämre läkemedel än män.

Ett annat exempel är att dödligheten vid öppen hjärtkirurgi är högre för kvinnor än för män. Kunskapen om kranskärlssjukdomarna hos kvinnor är också lägre än vad den är om mäns kranskärlssjukdomar.

Min fråga till socialministern är:

Hur tänker regeringen arbeta för att göra hälso- och sjukvården och den medicinska forskningen jämställd?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:693 besvarad av

den 28 februari

Svar på frågorna 2000/01:693 om särbehandlingen av kvinnor, 739 om adekvat vård för alla och 782 om jämlikhet inom vården

Socialminister Lars Engqvist

Margareta Viklund har frågat mig hur regeringen tänker arbeta för att göra hälso- och sjukvården och den medicinska forskningen jämställd. Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att tillse att alla människor får adekvat vård oavsett kön. Laila Bjurling har frågat mig vilka initiativ jag avser vidta för att motverka diskriminering av kvinnliga patienter i svensk sjukvård. Jag svarar på dessa frågor i ett sammanhang.

Jag vill börja med att säga att en jämställd vård naturligtvis är en självklarhet och en grundförutsättning i den svenska hälso- och sjukvården. Kvinnors och mäns behov är inte identiska utan skiljer sig åt avseende biologiska och psykologiska faktorer samt sociala och kulturella mönster. Kvinnor och män uppfattar t.ex. sin diagnos på olika sätt, interagerar med läkare på olika sätt, följer ordinationer olika osv. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa skillnader i syfte att uppnå bästa möjliga individuella behandling. Det är därmed också viktigt att olikheterna beaktas i den medicinska forskningen.

Det är allmänt vedertaget att kvinnor utnyttjar vård i större utsträckning än män. Undersökningar visar också att kvinnor förskrivs och använder mer läkemedel än män, samt att de läkemedel som förskrivs till kvinnor i större utsträckning är äldre. Det är dock viktigt att poängtera att ett äldre läkemedel inte nödvändigtvis innebär att det är sämre. Socialstyrelsen följer kontinuerligt läkemedelsanvändningen och kommenterar denna ur ett könsperspektiv.

Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för hjärtsjukvården är just nu ute på remiss och är baserade på studier som generellt visar att kvinnor inte löper större risk än män att avlida efter en hjärtinfarkt eller ett slaganfall. Studierna visar dessutom att de medicinska effekterna inte är lika goda för kvinnor vid tidig behandling med ballongvidgning eller bypasskirurgi. Dessa studier har legat till grund för Socialstyrelsens förslag till prioriteringar. Socialstyrelsen kommer under året att göra fler studier när det gäller kopplingen mellan öppen hjärtkirurgi och sociala skillnader i vårdresultat inom kärlkirurgins område.

Regeringen har på olika sätt uppmärksammat de problem som kan förekomma i vården, inte minst när det gäller bemötandet och behandlingen av kvinnor. Regeringen har bl.a. föreslagit ändringar i lagstiftningen som trädde i kraft i början av år 1999 och som syftar till att stärka patientens ställning samt öka patientinflytandet i vården. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp dessa ändringar och en viktig fråga i det arbetet är att se om kvinnliga patienters ställning i vården stärkts.

I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) föreslår regeringen att Vetenskapsrådet, som bl.a. svarar för forskning inom det medicinska området, inom ramarna för sin budget bör avsätta minst 10 miljoner kronor per år för könsforskning. Vetenskapsrådets styrelse har nyligen beslutat satsa 3,5 miljoner av dessa på könsperspektiv i medicinsk forskning under 2001.

Socialdepartementet bedriver sedan hösten 1997 ett utvecklingsarbete som heter Genderprogram för social välfärd. Avsikten är att se till att myndigheter, kommittéer och departementets egna enheter arbetar för att uppmärksamma skillnader mellan kvinnor och män. Genderprogrammet har ett tydligt medborgarperspektiv och dess syfte är att höja kvaliteten och effektiviteten så att alla får en god vård och service oavsett kön.

Det är väldigt viktigt att det finns ett fortsatt och kontinuerligt arbete som garanterar att alla medborgare får vård på lika villkor. Regeringen kommer att fortsätta bevaka utvecklingen på området.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.