Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sanktioner mot Turkiet

Skriftlig fråga 2019/20:220 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-21
Överlämnad
2019-10-22
Anmäld
2019-10-23
Svarsdatum
2019-10-30
Sista svarsdatum
2019-10-30
Besvarad
2019-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF
Sanktioner mot Turkiet(pdf, 86 KB)

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

I nyhetsrapporteringen om Turkiets militära operation i Syrien har vi alla berörts av bilderna på den svårt brännskadade pojken. Det är uppenbart att en humanitär katastrof pågår, med allt vad det innebär av lidande och fasor.

Som svar på Turkiets offensiv mot Syrien har USA infört sanktioner mot tre turkiska ministrar. Vidare har även förhandlingarna med landet om ett handelsavtal värt 100 miljarder dollar stoppats, och tullen på turkiskt stål har höjts till 50 procent.

USA:s finansminister Steven Mnuchin har uttalat  att ”USA håller den turkiska regeringen ansvarig för det eskalerande våldet från turkiska styrkor som hotar oskyldiga civila och skapar instabilitet i regionen”. Trumpadministrationen har aktivt valt att gång efter annan nyttja handelspolitiken som ett verktyg i konflikter med andra stater för att pressa dem till att agera på önskat sätt.

Väl medveten om EU:s exklusiva befogenhet på handelsområdet har jag förståelse för att Sveriges möjlighet att ta till motsvarande knep är begränsad.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Avser statsrådet att verka för att Sverige och EU ska agera på liknande sätt som USA nu gör i konflikten i Syrien, med sanktioner av olika slag riktade mot Turkiet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:220 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:220 av Tobias Andersson (SD)
Sanktioner mot Turkiet

Tobias Andersson (SD) har frågat statsrådet Hallberg om hon avser verka för att Sverige och EU ska agera på liknande sätt som USA gör i konflikten i Syrien, med sanktioner av olika slag riktade mot Turkiet. Frågan har överlämnats till mig.

Sedan frågan ställdes har vapenvila införts i det berörda området i nordöstra Syrien och det är vår förhoppning att denna ska förlängas och utökas. USA har därefter beslutat dra tillbaka de sanktioner Tobias Andersson refererar till.

EU har enigt fördömt Turkiets militära offensiv. EU har också krävt att den turkiska offensiven ska avslutas och att Turkiet ska dra sig tillbaka från Syrien. Sverige har varit drivande inom EU för att få till stånd ett vapenembargo mot Turkiet. EU har enats om ett starkt budskap om nationell vapenexport till Turkiet. För Sveriges vidkommande exporteras inga vapen dit. Sverige driver också på för att EU ska överväga ytterligare åtgärder.

Skyddet av civila måste prioriteras, inklusive den kurdiska gruppen och minoriteter i området, såsom assyrier, syrianer och yazidier. Våra blickar riktas mot den allvarliga humanitära situationen. Parterna i konflikten måste respektera internationell humanitär rätt, humanitära principer och hjälporganisationers verksamhet. Humanitära aktörer, inklusive sjukvårdspersonal, måste snabbt, säkert och obehindrat ges tillträde till de områden där de drabbade människorna återfinns. Vi har drivit för EU:s tydliga budskap till parterna om ökat humanitärt stöd.

Sverige och EU följer utvecklingen noga och upprätthåller målmedvetet trycket mot Turkiet för att uppnå målet om ett utökat eldupphör och turkiskt tillbakadragande. Avtalet om vapenvila får inte leda till en ockupation av den så kallade ”säkerhetszonen”.

Stockholm den 30 oktober 2019

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.