Samverkan inom svensk beredskap

Skriftlig fråga 2020/21:1901 av Lina Nordquist (L)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

I augusti 2018 gavs ett utredningsuppdrag om en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap, inklusive smittsamma sjukdomar och andra hälsohot. Som en reaktion på att en upphandlingsövergång orsakade stora problem för ett antal regioner gav regeringen ett tilläggsuppdrag om situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmateriel och läkemedel i situationer då inte någon allvarlig händelse påverkar försörjningen. Som följd av covid-19-pandemin utvidgade regeringen uppdraget till att också ta hänsyn till erfarenheter av covid-19.

Tre fjärdedelar av svensk hälso- och sjukvård beräknas ges med regioner som huvudman och drygt en fjärdedel med kommuner som huvudman. Regionerna omnämns upprepat i kommittédirektivet till regeringens beredskapsutredning, både vad gäller samverkan sinsemellan och samarbete med andra aktörer, men den kommunala vårdens beredskap nämns mer sparsamt, trots att många patienter med komplexa hälsoproblem och svåra funktionsnedsättningar får kommunal hälso- och sjukvård. Vi vet dessutom i dag att covid-19-pandemin medförde avsevärda svårigheter i samordningen av skyddsmateriel och annan beredskap för att på bästa sätt möta behovet hos hemsjukvård, särskilt boende, korttidsboende, hemtjänst och LSS-boende/bostad med särskild service.

Det är svårt att utläsa av kommittédirektiven om endast regionernas förmåga till samverkan och samarbete med berörda statliga och andra aktörer är tänkta att säkras genom utredningen av hälso- och sjukvårdens beredskap. Följaktligen är det inte obestritt att samverkan inom den kommunala hälso- och sjukvården i stället ska omhändertas på annat sätt än vad som framförs i utredningen.

Samverkan inom beredskapen för den kommunala hälso- och sjukvården måste förtydligas:

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Ingår samordning, samverkan, samarbetsbehov och samarbetsmöjligheter för kommunal sjukvård och omsorg i översynen av hälso- och sjukvårdens beredskap och dess tilläggsuppdrag?