Sämre resultat i matematik
Skriftlig fråga 2015/16:1094 av Ida Drougge (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-11
- Överlämnad
- 2016-04-12
- Anmäld
- 2016-04-13
- Svarsdatum
- 2016-04-20
- Sista svarsdatum
- 2016-04-20
- Besvarad
- 2016-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Sedan 1990-talet har svenska grundskoleelevers matematikkunskaper konstant försämrats. Grundläggande kunskaper i matematik är helt nödvändiga för många människors vardagsliv och möjligheter på arbetsmarknaden. Undervisningstiden är i dag inte tillräcklig för att elevernas resultat ska bli bättre. Detta blir tydligt inte minst när vi jämför antal timmar svenska elever lägger ned på matematik med andra länder och studenter. Därför vill Moderaterna att undervisningstiden utökas med en timme för samtliga elever i årskurs 7 till 9.
Hur vill ministern öka högstadieelevers matematikkunskaper?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1094 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/01815/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1094 av Ida Drougge (M) Sämre resultat i matematik
Ida Drougge har frågat mig hur jag vill öka högstadieelevers matematikkunskaper.
Jag instämmer i problembeskrivningen om att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet. Det är en trend som måste brytas.
För den som inte får med sig grundläggande kunskaper, i exempelvis matematik, från de tidiga årskurserna riskerar det att bli svårt att tillgodogöra sig ämnet under resten av skolgången. Mot denna bakgrund har en särskild utredare fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att införa en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti och lämna förslag på hur en sådan bör utformas (dir. 2015:65). Syftet med utredningen är att utarbeta ett förslag till system som ser till att alla elever får det stöd eller särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan. Den nya lagstiftingen beräknas kunna träda i kraft under läsåret 2017/18.
Den 1 juli 2016 blir det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda Statens skolverks bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och matematik i årskurs 1. Bedömningsstöden kan användas redan från årskurs 1 för att stödja läraren i att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik.
Därutöver förlänger regeringen satsningen Matematiklyftet. Regeringen beräknar 13 miljoner kronor årligen för 2017 och 2018 för riktade insatser för att nå de lärare som ännu inte deltagit i satsningen Matematiklyftet samt för att stödja de huvudmän vars lärare redan deltagit. Från och med 2019 beräknas 5 miljoner kronor årligen för att underhålla och utveckla det didaktiska stödmaterialet för att ge huvudmännen möjlighet att fortsätta med Matematiklyftet även på längre sikt.
Den 17 mars 2016 överlämnade regeringen propositionen Ytterligare undervisningstid i matematik (prop. 2015/16:149) till riksdagen. I propositionen föreslås att den minsta totala undervisningstiden utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan och sameskolan samt i grundsärskolan, utom inom inriktningen träningsskolan. För grundskolan föreslås att den ökade undervisningstiden ska användas för ämnet matematik i åk 4-6. I propositionen redovisas också regeringens bedömning att den utökade undervisningstiden bör användas för ämnet matematik även i specialskolan och sameskolan samt i grundsärskolan, dock ej inom inriktningen träningsskolan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Regeringen och Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna kom i februari 2015 överens om att samtal ska föras om grundskolans timplan mot bakgrund av Skolverkets förslag om en ny reglering av timplanen. Sådana samtal har påbörjats.
Stockholm den 20 april 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.