Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

samråd med små och medelstora företag

Skriftlig fråga 2001/02:404 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-11
Besvarad
2001-12-20
Anmäld
2002-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 december

Fråga 2001/02:404

 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till näringsminister Björn Rosengren om samråd med små och medelstora företag

Enligt en OECD-undersökning ligger Sverige i bottenskiktet vad gäller samråd med små och medelstora företag om nya regler på tre undersökta områden. När det gäller arbetsrätt hamnar Sverige näst sist, skatter näst sist och miljö trea från slutet. Tillfrågade företag anser att myndigheterna är dåliga på att efterhöra deras synpunkter på nya regelverk de berörs av.

Det är inte länge sedan som biträdande näringsminister Mona Sahlin hyllade småföretagarna som Sveriges hjältar. På den socialdemokratiska partikongressen i höstas tycks dessa hjältar helt ha glömts bort. I stället var det fackets intressen som dominerade. Ett stort antal förslag som är konkurrenssnedvridande och ensidigt gynnar den offentliga sektorn utgjorde dagordningen.

Näringsdepartementets regelförenklingsgrupp Simplex har hittills inte åstadkommit särskilt mycket i fråga om konkreta åtgärder. Det pratas mycket, men det är långt från ord till handling.

Vilka åtgärder avser regeringen vidta i syfte att på ett bättre sätt än i dag efterfråga och beakta små och medelstora företags synpunkter vid regelförändringar som berör dem?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:404 besvarad av

den 20 december

Svar på fråga 2001/02:404 om samråd med små och medelstora företag

Näringsminister Björn Rosengren

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta i syfte att på ett bättre sätt än i dag efterfråga och beakta små och medelstora företags synpunkter vid regelförändringar som berör dem.

Marietta de Pourbaix-Lundin refererar till en OECD-undersökning som genomfördes 1998, där små och medelstora företag fick svara på frågor om skatteregler, miljöbestämmelser och arbetsmarknadslagstiftning. En av frågorna rörde myndigheternas samråd med företagen. Näringsdepartementet tillsammans med dåvarande Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) fungerade som svensk representant och huvudman för den svenska delen av undersökningen.

Den vanligaste formen av samråd i Sverige är remissförfarandet. Lagförslag som riktar sig till näringslivet remissbehandlas alltid, utom när särskilda skäl talar emot det. I Sverige är det främst näringslivets organisationer som kontaktas i stället för enskilda företag. Detta kan vara en förklaring till att enskilda företag inte uppfattar att samråd har ägt rum. Vad gäller myndigheterna så arbetar dessa på många olika sätt beträffande samrådsförfarandet. Oavsett på vilken nivå bristen fanns eller vilken den bakomliggande förklaringen till företagens uppfattning var, så tar regeringen uppgifterna i OECD:s rapport på allvar. Att få till stånd ett bättre samråd med små företag var också en av de bakomliggande orsakerna till bildandet av Simplex. OECD:s undersökning ägde rum innan Simplexförordningen trätt i kraft och innan Simplex hunnit starta sin verksamhet inom Regeringskansliet.

Simplexförordningen innebär att alla nya och ändrade myndighetsföreskrifter som kan ha effekter för småföretag ska föregås av en särskild konsekvensanalys. I konsekvensanalysen ska myndigheten besvara tolv frågor enligt en särskild checklista. En av dessa frågor är hur samråd har skett med småföretag eller organisationer som företräder småföretag, samt vad som har framkommit vid dessa samråd. Samma krav på konsekvensanalys, enligt nämnda checklista, gäller även för Regeringskansliet och kommittéväsendet. För att bl.a. övervaka och ge stöd och råd i detta arbete bildades Simplex på Näringsdepartementet.

Simplex har sedan starten i maj 2000 valt att prioritera granskning av regelförslag inom Regeringskansliet. Samtliga förslag på nya och ändrade lagar och förordningar som tas fram inom Regeringskansliet och som kan ha konsekvenser för små företag ska passera Simplex. Simplex kontrollerar att förslagen föregås av en konsekvensanalys, att analysen blir bra och att resultatet av analysen beaktas i den fortsatta processen.

I och med de rutiner som i dag finns inom Regeringskansliet och den förordning som gäller för myndigheterna är ambitionen att samrådet med små företag ska förbättras. Ett exempel på samråd med näringslivet i tidiga skeden är den översyn av ett antal gränsvärden inom associationsrätten som Justitiedepartementet nyligen inbjudit till. Arbetet har dubbla syften, dels att göra regelverket mera överskådligt och enhetligt, dels att förenkla för små och medelstora företag. Detta kommer att ge underlag till det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet.

För att öka förståelsen för småföretagens situation, bland regelgivare på olika nivåer, genomför Simplex ett utbildningsprogram i konsekvensanalyser. Detta utgör en del i det långsiktiga arbetet med att förändra attityden till småföretag. Utbildningarna vänder sig till kommittésekreterare samt handläggare inom Regeringskansliet och myndigheterna. Hittills har tio utbildningar genomförts och ytterligare 14 utbildningstillfällen är inplanerade efter årsskiftet. Insatsen syftar till att gå igenom och diskutera konsekvensanalyser som ett instrument för att uppnå enklare och mer ändamålsenliga regler. Utbildningen innehåller en genomgång av den handledning för konsekvensanalyser som Simplex har tagit fram under året.

När det gäller förenklingar av det befintliga regelverket kommer de områden som behandlas i OECD-rapporten, dvs. skattelagstiftning, miljölagstiftning och arbetsrättslagstiftning, i första hand att prioriteras. Inom såväl Regeringskansliet som utredningsväsendet pågår arbeten på dessa områden.

För att ytterligare förbättra gällande regelverk inom dessa nyckelområden har regeringen lagt ut uppdrag på sex myndigheter. Uppdragen innebär att myndigheterna ska identifiera regelverk (lag, förordning, myndighetsföreskrift) som inte anpassats till samhällsutvecklingen eller som inte är anpassade till mindre företags villkor. Alternativt av annan anledning i något avseende inte längre är ändamålsenliga. Svaren från myndigheterna kommer att inlämnas i början av år 2002.

Det jag ovan redovisat visar att regeringen på flera sätt arbetar för att förbättra villkoren för de små och medelstora företagen. Samtidigt vill jag betona att det fortfarande återstår mycket att göra. Vi har kommit en bit på väg, men att förbättra förutsättningarna för ett växande näringsliv är en långsiktig och kontinuerlig process som jag avser att driva vidare med oförminskad kraft.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.