Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

samordning av statliga fartygsinvesteringar

Skriftlig fråga 2003/04:66 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-10
Anmäld
2003-10-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-10-22
Svar anmält
2003-10-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 oktober

Fråga 2003/04:66

 av Elizabeth Nyström (m) till statsrådet Ulrica Messing om samordning av statliga fartygsinvesteringar

Enligt uppgifter i Kustbevakningens tidning pågår förberedelser för en upphandling av tre större kombinationsfartyg. Det är självklart angeläget att Kustbevakningen har ändamålsenliga resurser för att kunna klara ut sina arbetsuppgifter. Den ökande trafiken med stora tankfartyg i Östersjön ställer också ökade krav på beredskapsresurser för att kunna värna Östersjöns miljö vid olyckor och haverier.

De tre kombinationsfartyg som planeras representerar betydande investeringskostnader som kommer att belasta statsbudgeten. Eftersom investeringarna har en klar inriktning mot räddningsberedskap kommer utnyttjandegraden av fartyg och besättningar av förklarliga skäl att bli låg.

Sjöfartsverket som är en annan statlig myndighet med ett stort antal fartygsresurser har liknande problem, framför allt när det gäller isbrytarna. Sjöfartsverket har medvetet strävat efter att hitta lösningar som gör att utnyttjandegraden av fartygen kan ökas.

Innan beslut tas om investeringar i kombinationsfartyg bör undersökas vilket samutnyttjande som kan göras med Sjöfartsverkets egna isbrytare inte minst som beredskap för bogseringsuppdrag. Det bör vidare undersökas närmare om de tre fartyg som Sjöfartsverket disponerar enligt avtal, också kan användas för de operativa uppgifter som Kustbevakningen anger.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att statens fartygsinvesteringar kan samordnas?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:66 besvarad av

den 22 oktober

Svar på fråga 2003/04:66 om samordning av statliga fartygsinvesteringar

Försvarsminister Leni Björklund

Elizabeth Nyström har frågat statsrådet Ulrica Messing vilka åtgärder hon avser att vidta för att statens fartygsinvesteringar kan samordnas, eftersom frågan specifikt rör den förstudie som Kustbevakningen på regeringens uppdrag nu genomför har frågan överlämnats till mig för besvarande.

Miljöövervakning och miljöräddningstjänst till sjöss är viktig för att minimera skador på den marina miljön och kostnader för sanering.

En hög beredskap, ett väl fungerande internationellt samarbete och en adekvat förmåga är viktiga förutsättningar för att detta ska kunna uppnås. Av denna anledning har regeringen bemyndigat Kustbevakningen att inleda en förstudie avseende tre större fartyg, vilka skulle utgöra en avsevärd och behövlig förstärkning av den svenska miljöskyddsflottan.

De ökande transporterna av olja och andra miljöfarliga ämnen till sjöss innebär en tilltagande risk för en olycka med svåra konsekvenser. De allt större riskerna inom Kustbevakningens verksamhetsområde ställer krav på en adekvat förmåga när det gäller brandbekämpning, nödläktring, nödbogsering samt oljeupptagning. En avgörande faktor för att Kustbevakningen ska kunna möta dessa hot är att myndigheten har plattformar (flygplan, svävare, fartyg, etcetera) som är lämpade och anpassade för den verksamhet som myndigheten bedriver och till de krav som ställs.

Kustbevakningen bedriver en operativ verksamhet till havs dygnet om @ året om. Myndighetens plattformar måste kunna utnyttjas inom miljöräddningstjänsten, men också vara ett operativt redskap som kan användas i gränskontrollverksamheten, för miljöövervakning samt för fiskeriövervakning. Genom den ständiga utevaron till sjöss erhålls också högsta möjliga beredskap för miljöräddning. Vidare skulle större fartyg av den nu aktuella typen utgöra en betydande resurs som opererar i områden med mycket färjetrafik och som kontinuerligt finns tillgänglig för miljö- och sjöräddning.

Det är bland annat mot bakgrund av detta man ska se den förestående materielanskaffningen som Kustbevakningen nu studerar i syfte att ersätta nuvarande ålderstigna fartygs- och flygflotta. En nyinvestering skulle inte innebära en utökning av Kustbevakningens fartygsflotta, utan befintliga plattformar ska ersättas av nya som är bättre anpassade till de krav som omvärldssituationen ställer och Kustbevakningens behov.

I syfte att undersöka samordningsmöjligheterna i försvarets materielplan och med Sjöfartsverkets resurser gav Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) den 10 december 2001 en konsult i uppdrag att se över dessa möjligheter. Uppdraget redovisades den 31 januari 2002. I redovisningen lämnade konsulten flera förslag som regeringen nu behandlar. Vad avser förslaget om en eventuell överföring av materiel till Kustbevakningen gör regeringen i årets budgetproposition bedömningen att beslut om detta kan fattas först efter det kommande försvarsbeslutet. Detta gäller även alternativet med ett samutnyttjande av Sjöfartsverkets resurser. Avseende Sjöfartsverkets resurser presenterade utredningen flera förslag bland annat möjligheten att utnyttja isbrytarna för Kustbevakningens verksamhet. En begränsning med det förslaget är att isbrytarna inte fullt ut kan anpassas och bli en resurs som helt uppfyller Kustbevakningens alla krav, till exempel för att kunna ta upp och lagra alla typer av olja. Vidare utgör den begränsade tillgängligheten ett problem i Kustbevakningens verksamhet.

Regeringen anser att det är viktigt att utnyttja statens resurser effektivt, men att samutnyttjandet av materiel måste ses i ett helhetsperspektiv och i relation till myndigheternas verksamhet och övriga investeringsbehov. När det gäller den bristande nödbogseringskapaciteten i södra Östersjön är detta en fråga som inte enbart rör Sverige. Jag har därför tillsammans med min danske kollega tagit ett initiativ för att stärka nödbogseringsberedskapen i södra Östersjön. Detta initiativ innebär att Sverige och Danmark tillsammans med Polen och Tyskland gemensamt bör se över möjligheterna att gemensamt stärka kapaciteten och därigenom uppnå effektivitetsvinster.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.