Samordnare mot segregation och våld i Järvaområdet
Skriftlig fråga 2016/17:542 av Beatrice Ask (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-16
- Överlämnad
- 2016-12-19
- Anmäld
- 2016-12-20
- Svarsdatum
- 2017-01-02
- Sista svarsdatum
- 2017-01-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Järva är ett av landets mest brottsutsatta områden. Området, som består av stadsdelarna Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Kista och Husby, är även ett av de områden i landet som drabbats hårdast av dödligt våld. Ungefär 10 procent av Sveriges alla mord sker där. Bara under de senaste två veckorna har tre personer skjutits till döds. Polisen uppskattar att det finns mer än 500 personer i området som livnär sig av kriminalitet, och särskilt narkotikabrottsligheten är stor på Järva. Enligt polisens uppskattning har 70 procent av all narkotika som distribueras i Stockholmsområdet sitt ursprung i Järva.
Tensta, Rinkeby och Husby är av polisen klassificerade som särskilt utsatta områden.
En bred palett av åtgärder behövs för att minska brottsligheten i Järva, öka människors trygghet och bryta de kriminella grupperingarnas makt och inflytande. Ett polishus ska öppnas i Rinkeby under 2018, vilket vi moderater tycker är alldeles för sent. Åtgärder behövs här och nu.
Statsrådet Ibrahim Baylan, som leder en särskilt statsrådsgrupp som ska driva på insatserna för de socialt utsatta områdena runt om i landet, uttalade sig nyligen i bland annat Svenska Dagbladet om att han vill tillsätta en samordnare mot segregation och våld i Järvaområdet. Statsrådets ambition är – enligt tidningsuppgifter – att samordnaren ska tillsättas före jul.
Bland det viktigaste nu är att få på plats en konkret handlingsplan mot det dödliga våldet och klargöra vem som ska göra vad. Att en samordnare tar sig an uppgiften kan vara positivt, förutsatt att samordningen blir konkret och operativ.
När vi nu skriver den 16 december kan vi konstatera att det inte är många dagar kvar av året 2016. En samordnare har såvitt vi känner till inte utsetts, och något mandat för och konkretion av dennes arbetsuppgifter har heller inte presenterats.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan:
När tänker statsrådet och regeringen utse en samordnare mot segregation och våld i Järvaområdet, och vilket mandat tänker regeringen ge den som utses?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:542 besvarad av Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Dnr SB2016/02989/RCK | ||
Statsrådsberedningen |
Samordnings- och energiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:542 av Beatrice Ask (M) Samordnare mot segregation och våld i Järvaområdet
Beatrice Ask har frågat mig när regeringen tänker utse en samordnare mot segregation och våld i Järvaområdet, och vilket mandat regeringen tänker ge den som utses.
Frågan är ställd mot bakgrund av den höga brottsligheten i Järvaområdet och särskilt mot bakgrund av den senaste tidens dödliga våld som drabbat området.
En grundsten i den svenska modellen är ett samhälle som håller ihop och där alla känner sig delaktiga. Klyftorna har tillåtits växa under lång tid i Sverige och vi ser en ökad segregation mellan olika områden i våra städer. Skillnaderna mellan olika bostadsområden när det gäller brottslighet och upplevd trygghet, arbetslöshet, skolresultat, trångboddhet, samhällsservice och delaktighet i demokratin är alldeles för stora.
Regeringen har tidigt prioriterat arbetet mot segregation. Regeringens välfärdsmiljarder förbättrar skolorna i våra utsatta områden, Polismyndigheten har fått mer resurser för att få möjlighet att öka antalet polisanställda samtidigt som vi genomfört satsningar på kultur och civilsamhälle.
Regeringen har även initierat ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen. Reformprogrammet, som Statsministern presenterade i Almedalen i somras, kommer att utgöra startskottet för ett långt, gediget arbete, byggt på evidens och forskning. Arbete pågår med att etablera en statlig delegation som ska samverka med kommuner, civilsamhälle, myndigheter och forskare. Regeringen kommer tillsätta en ordförande för delegationen som ska leda arbetet. Ordföranden kommer att tillsättas i början av 2017 då avsatta medel i budgetpropositionen finns tillgängliga. Syftet med programmet är att lyfta socialt utsatta områden och att bryta segregationsmekanismer strukturellt. Det sträcker sig mellan åren 2017 och 2025 och fokuserar på fem politiska områden: brottslighet, arbetslöshet, skolan, bostäder och det civila samhället.
Detta reformprogram är mycket ambitiöst och jag är mycket väl medveten om att utmaningarna inom dessa utvecklingsområden inte låter sig lösas i en handvändning. Det är också därför regeringens program sträcker sig ända till 2025.
Jag håller med frågeställaren att det behövs en bred palett av åtgärder för att bryta brottsligheten i områden som Järva. Men för att nå långsiktiga och hållbara resultat behövs en ännu bredare inriktning än att bara fokusera på åtgärder mot minskad brottslighet. Insatserna behöver också omfatta segregerade områden i hela vårt land. Det är mot den bakgrunden som regeringens reformprogram har en bred ansats.
Stockholm den 2 januari 2017
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.