Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

samhällets kostnader för alkoholen

Skriftlig fråga 2002/03:1070 av Söderqvist, Nils-Erik (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-06
Anmäld
2003-06-06
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-06-17
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 juni

Fråga 2002/03:1070

 av Nils-Erik Söderqvist (s) till finansminister Bosse Ringholm om samhällets kostnader för alkoholen

Alkoholen och tobaken är de två viktigaste orsakerna till för tidig död i Sverige. De svenska alkoholvanorna har förändrats och blivit mera europeiska under de senaste åren. Det innebär att vi dricker mer alkohol under veckorna än tidigare, samtidigt som vi fortsätter med det nordiska helgdrickandet. Vi kan i dag se att alkoholkonsumtionen kryper allt längre ner i åldrarna när tillgängligheten ökar

Allteftersom svenskarnas alkoholvanor har förändrats så har även samhällets kostnader för alkoholen ökat. Alkoholen finns i dag som en minuspost inom de allra flesta samhällsområdena. Totalt så har samhällskostnaderna för alkoholen ökat från 120 miljarder 1998 till 150 miljarder 2003. Till grund för beräkningen har produktionsbortfall, kostnader för vård och socialbidrag på grund av missbruk med mera räknats in. Inom vården har det gjorts olika undersökningar som visar att missbrukare har två till fyra gånger så stor sjukfrånvaro än andra grupper i samhället. Statens kostnader för sjukskrivningar är totalt 120 miljarder kronor per år. Av dessa 120 miljarder kronor beräknas cirka 15 miljarder vara alkoholrelaterade. Samhällets kostnader för alkoholen tränger undan ytterligare satsningar inom skolan, barnomsorgen och vården. Pengar som skulle kunna användas till något positivt i stället för att behöva användas för att sopa upp spillrorna efter de offer som alkoholen skördar i vårt samhälle.

Vilka åtgärder tänker finansministern vidta för att minska samhällets stora kostnader för alkoholen?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1070 besvarad av

den 17 juni

Svar på fråga 2002/03:1070 om samhällets kostnader för alkoholen

Statsrådet Morgan Johansson

Nils-Erik Söderqvist har frågat finansminister Bosse Ringholm vilka åtgärder han tänker vidta för att minska samhällets stora kostnader för alkoholen. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

För att motverka negativa effekter för folkhälsan beslutade riksdagen den 21 februari 2001 om en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. I handlingsplanen redovisas ett antal områden där insatser behöver genomföras och förstärkas fram till och med år 2005. Syftet med handlingsplanen är att lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion och begränsar alkoholskadorna, det vill säga en politik som har tydliga alkoholpolitiska ambitioner.

Huvudinriktningen för alkoholpolitiken enligt handlingsplanen är att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå. Förstärkta åtgärder behövs dessutom i form av särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser, opinionsbildning och information, begränsning av tillgången på och marknadsföringen av alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen samt alkoholforskning. Förstärkta åtgärder behövs också för att utveckla samarbetet på europeisk och internationell nivå.

För genomförandet av handlingsplanen disponeras 550 miljoner kronor under tre år. Av dessa går 360 miljoner kronor via länsstyrelserna direkt till att utveckla kommunernas lokala alkoholförebyggande arbete. En särskild kommitté har tillsatts med uppgift att samordna insatserna på nationell nivå och i samspel med kommunerna och landstingen stimulera insatserna på regional och lokal nivå. Kommittén har också fått i uppdrag att svara för information och opinionsbildning nationellt och att genomföra seminarier, konferensserier etcetera som syftar till att förankra innehållet i planen och stimulera utvecklingen av olika förebyggande verksamheter såväl lokalt som regionalt.

Arbetet med att förverkliga handlingsplanens intentioner har nu pågått i två år. Insatserna är av långsiktig karaktär där stora ansträngningar nu görs för att utveckla kompetens, metoder och verksamheter på framför allt lokal och regional nivå. Hittills har ca 250 lokala och regionala samordnare av det alkohol- och drogförebyggande arbetet anställts runtom i landets kommuner och landsting med hjälp av de statliga bidragen. Detta får anses vara ett bra resultat med tanke på den korta tid som förflutit sedan medlen i praktiken funnits tillgängliga för ansökan.

Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera insatserna i enlighet med den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Det är rimligt att låta de åtgärder som vidtagits i enlighet med den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador utvecklas och utvärderas innan nya åtgärder föreslås.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.