Samarbetet mellan skolan och näringslivet
Skriftlig fråga 2006/07:292 av Gustafsson, Holger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-06
- Anmäld
- 2006-12-06
- Besvarad
- 2006-12-13
- Svar anmält
- 2006-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:292 Samarbetet mellan skolan och näringslivet
av Holger Gustafsson (kd)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Skaraborg står inför stora utmaningar. Under det senaste året har vi ofta kunnat läsa om företag som flyttar sin verksamhet till låglöneländer. Konkurrensen om kompetensen är stenhård. Det är därför nödvändigt att Skaraborg blir en attraktiv region i världsklass, en region som lyckas behålla de egna ungdomarna men också locka till sig andras.
Skaraborg är i behov av flera företag som skapar och utvecklar nya tjänster, nya varor och nya arbetstillfällen. Att förbättra samarbetet mellan skolan och näringslivet är nödvändigt för att förbereda våra ungdomar inför yrkeslivet och för att få flera intresserade av att starta eget företag.
Det västsvenska näringslivet, som ska anställa stora delar av morgondagens arbetskraft, har allt att vinna på ett samarbete med skolan. Ett fadderskap kan vara ett viktigt verktyg i syfte att öka ungdomars vilja att starta eget företag.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra samarbetet mellan skolan och näringslivet?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:292 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på fråga
2006/07:292 Samarbetet mellan skolan och näringslivet
Statsrådet Jan Björklund
Holger Gustafsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra samarbetet mellan skolan och näringslivet. Bakom Holger Gustafssons fråga ligger en oro för det globala konkurrensläget för företagen i Skaraborg men naturligtvis även generellt i Sverige. Ett ökat samarbete mellan skola och näringsliv ser Holger Gustafsson som en nödvändighet för att förbereda ungdomar för yrkeslivet och för att få flera intresserade av företagande. Jag delar den uppfattningen och anser att en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv är en förutsättning för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen och därmed också få flera ungdomar att välja en gymnasial yrkesutbildning.
Lika viktigt är att dessa ungdomar slutför sin gymnasieutbildning i betydligt högre grad än vad som nu är fallet. Därför tillsätter regeringen inom kort en ny gymnasieutredning. Arbetet ska bedrivas utifrån principen att gymnasieskolan ska ha tre olika huvudinriktningar, studieförberedande program, yrkesinriktade program och en gymnasial lärlingsutbildning.
Gymnasieskolans studievägar behöver anpassas till såväl ungdomarnas intressen och behov som de förändringar som skett inom olika bransch- och yrkesområden sedan programgymnasiet infördes. Olika branschers representanter har givit tydliga signaler om behovet av att göra förändringar av programmens innehåll. Det framtida arbetslivet ställer krav på både bredd och djup i medarbetarnas kompetenser när den globala konkurrensen blir en allt viktigare faktor att ta hänsyn till. Medarbetare med hög kompetens blir en viktig konkurrensfaktor för att förbättra och utveckla nya produkter och produktionsprocesser samt utnyttja produktionsanläggningarna på ett effektivt sätt. En utgångspunkt i direktiven till den nya gymnasieutredningen kommer att vara att arbetslivets engagemang är nödvändigt både i utredningens arbete och i det lokala vardagsarbetet som följer när den nya gymnasieskolan har etablerats.
Jag vill också peka på kommunernas och regionernas viktiga roll i arbetet med att erbjuda yrkesutbildningar som svarar mot behoven i arbetslivet. För många utbildningar behövs ett regionalt perspektiv på utbildningarnas planering och genomförande för att säkerställa tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Regionala yrkesutbildningscentrum planeras inom flera regioner, ofta genom initiativ från arbetslivet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 avsatt medel för att även fortsättningsvis stimulera kommuner och näringsliv till regional samverkan inom yrkesutbildningsområdet.
Yrkesutbildningen är i fokus i utbildningsdebatten inte bara i Sverige utan även i Europa i stort. Inom EU pågår ett samarbete inom yrkesutbildningsområdet som syftar till ökad rörlighet för såväl studerande som arbetskraft för att stärka unionens konkurrenskraft. Sverige deltar i arbetet med de olika initiativ som tagits inom området. Bland annat kommer en bred konsultation att genomföras under våren 2007 med arbetsmarknadens parter och andra intressenter om ett system för överförande och erkännande av kvalifikationer som erhållits i ett annat land eller inom en annan sektor av arbetsmarknaden.
Slutligen vill jag, med tanke på det som ligger bakom frågan, nämna regeringens initiativ till Globaliseringsrådet, som nyligen presenterades av utbildningsminister Lars Leijonborg. Vårt lands konkurrenskraft är i hög grad beroende av befolkningens utbildning och kompetens men berör också andra politikområden och i högsta grad arbetsmarknadens parter. Genom arbetet i rådet fördjupas kunskaperna och breddas samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld som präglas av fortsatt snabb globalisering.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.