Samarbete mellan polis och militär

Skriftlig fråga 2017/18:112 av Mikael Cederbratt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-10-17
Överlämnad
2017-10-17
Anmäld
2017-10-18
Svarsdatum
2017-10-25
Sista svarsdatum
2017-10-25
Besvarad
2017-10-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Södra Rosengård, Tensta, Rinkeby, Biskopsgården, Tjärna Ängar – listan över antalet utanförskapsområden i Sverige kan göras lång. Dessa områden utmärks av hög arbetslöshet, av högt bidragsberoende och framför allt av hög brottslighet. Under lång tid har kriminaliteten vunnit mark och rättsväsendet trätt tillbaka. De som får betala priset för denna utveckling är givetvis främst invånarna som bor i dessa områden.

Uppgiften att stoppa denna utveckling ligger primärt på polisen. Men Polismyndigheten befinner sig just nu i en krävande omorganisation som utsätter myndigheten för stora påfrestningar. Missnöjet bland de anställda är stort, och historiskt många har valt att sluta till följd av deras ansträngda arbetssituation. Myndigheten går på knäna samtidigt som kriminaliteten breder ut sig. Situationen är ohållbar.

För att avlasta polisen och stoppa kriminalitetens utbredning skulle militären, under polisens ledning, kunna utföra vissa polisiära uppgifter. Exempel på sådana uppgifter skulle kunna vara bevakning och upprätthållande av allmän ordning. Såväl militärpolisen som FN-utbildad militär är tränade för liknande uppgifter, fast under andra omständigheter och arbetsförhållanden. Med kompletterande polisiär utbildning skulle de således vara lämpade för liknande uppgifter i Sverige. Det är dock viktigt att återigen understryka att det alltid är polisen som ska leda verksamheten.

Vårt grannland Danmark har valt att låta polis och militär samarbeta. I september i år har de första av flera danska militärer genomgått en kortare polisiär utbildning med inriktning på i första hand gränskontroll och bevakningsuppdrag – allt för att avlasta polisen som är hårt belastad av gängkriminaliteten i landet.

Ett samarbete mellan polis och militär är dock självfallet inte på något sätt ett alternativ till det självklara faktum att vi behöver fler poliser i Sverige och att de behöver få bättre betalt och bättre arbetsvillkor. Men i vissa exceptionella situationer behöver de även hjälp och stöd från andra delar av samhället. Detta stöd behövs så snart som möjligt. Alla samhällets resurser behöver mobiliseras för att bekämpa den växande kriminaliteten. 

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att militär under polisens ledning ska kunna utföra vissa polisiära uppgifter i syfte att lindra polisens i dagsläget väldigt ansträngda arbetssituation i vissa delar och områden av landet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:112 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2017/18:112 av Mikael Cederbratt (M) Samarbete mellan polis och militär

Mikael Cederbratt har frågat mig om jag eller regeringen avser vidta åtgärder för att militär under polisens ledning ska kunna utföra vissa polisiära uppgifter i syfte att lindra polisens i dagsläget väldigt ansträngda arbetssituation i vissa delar och vissa områden av landet.

Regeringen har inte för avsikt att vidta några sådana åtgärder. Orsakerna till problemen i de utsatta områdena är komplexa och utvecklingen har pågått under lång tid. Problemen måste lösas genom åtgärder som minskar sociala klyftor, ökar tryggheten och som bidrar till att återupprätta förtroendet för det civila samhället bland den överväldigande majoritet av laglydiga personer som bor i dessa områden.

Det är Polismyndigheten som ska upprätthålla allmän ordning och säkerhet och bekämpa brott, även i utsatta områden. Det är en svår uppgift som kräver långsiktigt och strategisk polisarbete. Den innefattar riktade insatser mot kriminella individer och nätverk samtidigt som man förstärker det brottsförebyggande och trygghetsskapade arbetet. Arbetet måste bedrivas i samverkan med lokala aktörer, med beprövade metoder och genomföras av kompetenta och välutbildade polisanställda.

Regeringens långsiktiga reformprogram för minskad segregation syftar till att lyfta utsatta områden och att bryta segregationsmekanismer strukturellt genom åtgärder som svarar mot den faktiska problembilden. Regeringen föreslår också en satsning för att lyfta socioekonomiskt utsatta områden och kommuner. För detta avsätts 500 miljoner kr 2018, 1,5 miljarder kr 2019 och 2,5 miljarder kr per år från 2020. Därutöver har regeringen nyligen aviserat en historisk satsning som kommer att medföra kraftfulla resursförstärkningar till Polismyndigheten, inte minst i utsatta områden. Det finns inga genvägar för att bryta utvecklingen och det finns inga militära lösningar på problemen.

Stockholm den 25 oktober 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.