sälstammens tillväxt

Skriftlig fråga 1998/99:799 av Lindstedt-Staaf, Ester (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-07-09
Anmäld
1999-07-13
Besvarad
1999-07-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:799 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) till miljöministern om sälstammens tillväxt

den 9 juli

 

I våra svenska kustnära vatten är fiskenäringen en stor tillgång för vårt land. För yrkesfiskarna har problemet med stor tillväxt på säl ökat markant de senaste åren. Detta har bl.a. inneburit att redskapen förstörs och sälens nya fiskebeteende har lett till en stor andel söndertrasad fisk i och utanför näten. Här finns två aspekter - yrkesfiskarna och sälstammen vilken utgör en viktig del av den svenska skärgårdsmiljön. Min fråga till miljöministern är:

 

Är miljöministern beredd att verka för att en utredning kommer till stånd gällande den svenska sälstammens tillväxt och dess fiskebeteende kontra yrkesfiskarnas situation?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:799 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:799 om sälstammens tillväxt
    Miljöminister Kjell Larsson

den 23 juli

 

Ester Lindstedt-Staaf har frågat mig om jag är beredd att verka för att en utredning kommer till stånd gällande den svenska sälstammens tillväxt och dess fiskebeteende kontra yrkesfiskarnas situation.

Som Ester Lindstedt-Staaf anför har antalet sälar ökar starkt de senaste åren. Gråsälsbeståndet bedöms vara betydligt större än den tidigare uppskattningen om 8 000-10 000 djur. Beträffande knubbsälarna observerade sälforskarna ca 10 000 djur vid 1998 års inventering.

Sälstammarnas återhämtning är glädjande mot bakgrund av riksdagens beslutade mål om att den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91JoU30, rskr. 1990/91:338). I takt med sälstammarnas ökning har dock de skador som sälarna åstadkommer på fiskfångst och fiskeredskap ökat i sådan omfattning att det kustnära yrkesfisket i vissa områden hotas.

Naturvårdsverket ansvarar för förvaltningen av sälstammen och samarbetar med Fiskeriverket om problemet. Naturvårdsverket och Fiskeriverket driver sedan 1993 projektet Sälar & Fiske, med syfte att utveckla fiskeredskap och metoder som kan användas för att förebygga skador på fångst och redskap. Under flera år har försök pågått med att utveckla "sälsäkra" redskap och olika metoder för att skrämma säl från redskapen. Projektet kommer att redovisa sina erfarenheter och slutsatser i en rapport senare under året.

Forskningsprojekt avseende sälbeståndens verkliga storlek, tillväxttakt, effekten av begränsad jakt på säl intill fasta fiskeredskap och beräkning av sälskadornas verkliga värde har genomförts eller är under genomförande. Östersjöländerna har vidare inom ramen för HELCOM:s miljökommitté under flera år arbetat med åtgärder och riktlinjer för en gemensam förvaltningsstrategi av sälstammen.

För yrkesfiskare finns vidare en möjlighet att erhålla ersättning genom Naturvårdsverkets anslag som avser bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada i enlighet med 29 § a jaktförordningen (1987:905). Med hänsyn till skadeutvecklingen, inte minst när det gäller sälskador, har regeringen i budgetpropositionen för år 1999 anvisat ytterligare 4 500 000 kr, eller totalt 18 000 000 kr, till anslaget. Enligt vad jag erfarit har Naturvårdsverket avdelat sammanlagt 8,4 miljoner kronor av detta anslag för sälskador. Naturvårdsverket och Fiskeriverket har nyligen gemensamt hemställt om överläggningar med regeringen om förutsättningarna för att höja viltskadeanslaget. Ärendet bereds nu inom Regeringskansliet.

Således har det under de senaste åren bedrivits ett intensivt arbete med att fördjupa kunskaperna om sälarnas beteenden och om olika sätt att förebygga och förhindra skadeverkningarna för fisket. Detta arbete måste tills vidare få fortsätta. Jag är därför inte beredd att nu verka för att en särskild utredning skall behandla dessa frågor.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.