Sälmask

Skriftlig fråga 2020/21:577 av Runar Filper (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-19
Överlämnad
2020-11-19
Anmäld
2020-11-20
Svarsdatum
2020-12-02
Sista svarsdatum
2020-12-02
Besvarad
2020-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Både fiskare och forskning har larmat om att torsken i Östersjön är hårt angripen av mask. Orsaken till ökningen är inte klarlagd och få studier är gjorda i ämnet. Klart är att parasiterna, tillsammans med andra miljöfaktorer, kan påverka fiskens överlevnads- och fortplantningsförmåga samt dess kvalitet och pris.

Sälen är huvudvärd för parasiten torskmask (kan även kallas sälmask), vilket innebär att masken lever och fortplantar sig i sälen i vuxet stadie. Parasiter påverkar sälarnas hälsotillstånd negativt. Parasiternas ägg sprids från sälens avföring ut i havet och blir till larver. Fisken får i sig parasiten via mindre djur och blir därmed mellanvärd.

Vid kraftig infektion av parasiten kan fisken drabbas av försämrad simförmåga, motståndskraft och hälsostatus. Östersjötorsken av i dag är liten och smal. Torskens fortsatta utveckling i Östersjön bekymrar fiskenäringen, som i dag ser en ytterst liten fisk i sina fångstredskap.

Förekomsten av bland annat torsk styrs inte bara av hårt fiske utan med stor sannolikhet i lika hög grad av den rikliga förekomsten av säl och skarv, som i kombination med denna parasit kraftigt reducerat förekomsten av torsk.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att begränsa spridningen av sälmask i Östersjön?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:577 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Svar på fråga 2020/21:577 av Runar Filper (SD) Sälmask

Runar Filper har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att begränsa spridningen av sälmask i Östersjön.

Det stämmer att förekomsten av dessa parasiter har ökat i omfattning och de använder både torsk och säl som värddjur under sin livscykel. Sveriges lantbruksuniversitet fann genom sina undersökningar som presenterades 2015 att torsk fångad norr om Öland sällan har mask i filéerna, medan det i södra Östersjön och längs västkusten är vanligt förekommande. Orsakerna till denna variation är dock inte kända. I södra Östersjön finns ett tydligt samband mellan närheten till en sälkoloni och infektion i fisk. Längre norrut i Östersjön verkar förekomsten av sälmasken vara beroende av andra faktorer än sälpopulationens storlek. Undersökningar och provtagningar pågår för att förbättra kunskapsunderlaget.

Östersjöns ekosystem kräver brådskande och omfattande åtgärder för att hantera grundorsakerna till de viktigaste miljöproblemen som föroreningar övergödning och försämrade livsmiljöer, vilket motverkar en återhämtning av det östra torskbeståndet och påverkar även andra bestånd och havsmiljön i sin helhet negativt. Regeringen har därför satsat över 200 miljoner kronor för havsmiljöarbetet under 2020 samt föreslagit en förlängning 2021–2022.

Gråsälspopulationen har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och

bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Regeringen beslutade 2019 om en ändring i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om licensjakt på gråsäl. I samband med att myndigheterna beslutade om licensjakt på gråsäl fick myndigheterna i uppdrag att genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av jakten ur ett ekosystemperspektiv. Myndigheterna ska därtill föreslå åtgärder, utöver sådana som är fiskerelaterade, för att skydda bestånden av torsk. Havs- och vattenmyndigheten har levererat en delredovisning av sitt uppdrag som omfattar flera förslag på åtgärder för att skydda bestånden av torsk vilka för närvarande analyseras i Regeringskansliet.

Det är viktigt med ett helhetsgrepp för Östersjöns ekosystem så att torskbestånden kan återhämta sig och möjliggöra ett långsiktigt miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart yrkesfiske.

Stockholm den 2 december 2020

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.