Sälförvaltning
Skriftlig fråga 2011/12:268 av Sandberg, Gunnar (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-12-21
- Anmäld
- 2011-12-21
- Besvarad
- 2012-01-03
- Besvarad
- 2012-01-04
- Svar anmält
- 2012-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 december
Fråga
2011/12:268 Sälförvaltning
av Gunnar Sandberg (S)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
I dag finns det delegeringsmöjligheter från Naturvårdsverket till länsstyrelserna när det gäller licensjakt och skyddsjakt på björn, varg, järv och lo. Alla dessa stora rovdjur återfinns i bilaga 4 i habitatdirektivet vilket innebär att de åtnjuter ett strängt skyddssystem.
Ett annat av Sveriges stora rovdjur är gråsälen. Till skillnad från de andra rovdjuren återfinns gråsälen i bilaga 5 till direktivet och har därmed en mycket lägre skyddsstatus än arterna i bilaga 4. Trots det har beslutet om skyddsjakt eller licensjakt på säl inte delegerats till länsstyrelserna.
Länsstyrelserna har dessutom en bra möjlighet att använda sig av viltförvaltningsdelegationerna, i vilka yrkesfisket är representerat, för beslut om jakt på säl.
Avser landsbygdsministern att ta ett sådant initiativ att det blir möjligt att delegera beslut om jakt på säl till länsstyrelserna, när de har lägre skyddsstatus i habitatdirektivet än björn och lo, för vilka beslut om licensjakt redan har delegerats?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:268 besvarad av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2011/12:268 Sälförvaltning
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Gunnar Sandberg har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att delegera beslut om jakt på säl till länsstyrelserna, när de har lägre skyddsstatus i habitatdirektivet än björn och lo, för vilka beslut om licensjakt redan har delegerats.
Gråsäl har inte strikt skydd i EU:s art- och habitatdirektiv utan klassas som en art som kan vara föremål för förvaltningsåtgärder. Däremot är Sverige, när det gäller gråsäl, bundet att följa de rekommendationer som finns för sälförvaltning under Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, den så kallade Helcomkonventionen. Helcoms rekommendation 27-28/2 medger att viss jakt efter gråsäl kan bedrivas i Östersjön. Naturvårdsverket är den myndighet som årligen, bland annat utifrån rekommendationen, beslutar om skyddsjakt efter gråsäl. Fiskare som har stora skador av säl på fångst och redskap har möjlighet att bedriva jakt efter säl från båt, i övrigt bedrivs jakten i huvudsak från land. Beslutet har varit utformat som en skyddsjakt med regionala kvoter där jakten avslutas när tilldelat antal djur inom en region har fällts. Hittills har jakten inte avlysts i sin helhet någon gång, eftersom uppskattningsvis endast hälften av de djur som har tilldelats för skyddsjakt verkligen fälls. Endast i undantagsfall fälls samtliga tilldelade sälar i ett län.
Länsstyrelserna har efter varje jaktsäsong möjlighet att komma med synpunkter på hur jakten har fungerat och föreslå förändringar till nästa års jaktbeslut. Hittills har få länsstyrelser utnyttjat den möjligheten. I den delen anser jag att viltförvaltningsdelegationerna har en viktig roll att fylla, inte minst när det gäller att föreslå åtgärder som kan bidra till att beslutad skyddsjakt får önskad effekt och för att stärka det lokala inflytandet. Delegering av jaktbesluten till länsstyrelserna kan övervägas om de regionala kvoterna fylls eller om Naturvårdsverket inte tar tillräcklig hänsyn till de förändringar i beslut om jakt efter gråsäl som länsstyrelserna önskar. Så är inte fallet i dag och därför är det lämpligt att tills vidare låta Naturvårdsverket besluta om jakt efter gråsäl.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.