Säkerhetsklassning av personal vid domstolar
Skriftlig fråga 2023/24:692 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-03-04
- Överlämnad
- 2024-03-04
- Anmäld
- 2024-03-05
- Svarsdatum
- 2024-03-13
- Sista svarsdatum
- 2024-03-13
- Besvarad
- 2024-03-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Det har kommit till min kännedom att personer som anställs vid domstolar inte genomgår en säkerhetsklassning liknande den som exempelvis anställda vid Polismyndigheten gör. Utifrån det som framkommit i medierna om att anställda läckt information från domstolar utgör detta ett hot mot det svenska rättsväsendet och en risk för det uppdrag man har att exempelvis granska ansökningar om hemlig avlyssning. Teoretiskt skulle ett utdrag ur belastningsregistret kunna avhjälpa en del risker, men långt ifrån tillräckligt. Därför bör en säkerhetsklassning med den särskilda prövning detta innebär kunna bli aktuell.
Jag vill därför ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Har ministern tagit något initiativ, eller avser ministern att ta några initiativ, med anledning av det anförda?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:692 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:692 Säkerhetsklassning av personal vid domstolar
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på riksdagsfråga 2023/24:692 av Mattias Eriksson Falk (SD) Säkerhetsklassning av personal vid domstolar
Mattias Eriksson Falk har frågat mig om jag har tagit något initiativ eller avser att ta några initiativ när det gäller säkerhetsklassning av personal vid domstolar.
Domstolarnas uppdrag och funktion är central i en demokratisk rättsstat. Det är därför viktigt att domstolarna har en hög motståndskraft mot bland annat infiltration och otillåten påverkan. Med hänsyn till den systemhotande organiserade brottsligheten är det angeläget att ligga steget före i syfte att upprätthålla en hög säkerhetsnivå i domstolarnas verksamhet.
Som ett led i arbetet med att stärka motståndskraften mot otillåten och otillbörlig påverkan beslutade regeringen i juni förra året att ge Domstolsverket i uppdrag att förstärka säkerhetsarbetet inom Sveriges Domstolar. I uppdraget ingick att kartlägga vilket behov domstolarna har av ytterligare säkerhetshöjande åtgärder och identifiera hur Domstolsverket kan utveckla sitt stöd för domstolarnas förebyggande säkerhetsarbete. Uppdraget redovisades den 1 mars 2024 och redovisningen analyseras nu inom Regeringskansliet.
I februari i år gav Domstolsverket också in en hemställan till regeringen med förslag om att domstolarna ska ges utökade möjligheter att genomföra kontroller mot belastnings- och misstankeregistren i samband med nyanställningar. Hemställan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
När det gäller säkerhetsprövning och placering av befattningar i säkerhetsklass finns det regler i säkerhetsskyddslagen (2018:585). Säkerhetsprövning syftar till att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i lagen och i övrigt är pålitlig från säkerhetssynpunkt. Säkerhetsskyddslagen ska tillämpas av myndigheter, t.ex. domstolar, om de bedriver säkerhetskänslig verksamhet, dvs. verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Det är verksamhetsutövaren själv som ska bedöma om den bedriver säkerhetskänslig verksamhet samt behovet av säkerhetsprövning av de anställda och om någon befattning bör placeras i säkerhetsklass.
Arbetet med att bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan är viktigt, inte minst inom rättsväsendet. Jag och regeringen kommer därför även fortsättningsvis att arbeta med åtgärder som säkerställer integriteten i det offentliga beslutsfattandet. Det handlar ytterst om att säkra allmänhetens tillit till våra gemensamma institutioner.
Stockholm den 13 mars 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.