Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

så kallad springnota

Skriftlig fråga 2004/05:353 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-16
Anmäld
2004-11-16
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga 2004/05:353

 av Mikael Oscarsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om så kallad springnota

Nu har det hänt igen. Nyligen kunde vi läsa i tidningarna hur en man ätit en tre rätters middag på en restaurang och sedan vägrat att betala. "Det är bara att ringa polisen", sade han till krögaren. Sagt och gjort. Polisen kom, såg, skrev och lät mannen löpa. Åklagaren väckte inget åtal och krögaren fick inte betalt. Mannen, vars middag kostade 675 kr, hade nämligen inte ätit tillräckligt mycket för att det skulle vara åtalbart.

Det är andra gången på kort tid som vi kan läsa om personer som slipper åtal när de tar en springnota. Senast det hände lovade justitieminister Thomas Bodström att "med intresse följa utvecklingen". Man kunde tro att han talade om en TV-serie, men det handlar om en allvarlig vardagsbrottslighet som drabbar krögare, taxichaufförer, frisörer med flera.

Att ta en springnota är inget annat än att snatta en tjänst. Justitieministern bör snabbt se till att praxis ändrar så att rättsväsendet visar samma iver att utreda och åtala dessa brott som man gör med snatteri. Den nya trenden med springnotor måste stoppas!

Vad avser ministern att göra för att med stöd av lagen stoppa springnotor?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:353 besvarad av

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:353 om så kallad springnota

Justitieminister Thomas Bodström

Mikael Oscarsson har frågat vad jag avser att göra för att med stöd av lagen stoppa springnotor. Frågan är ställd mot bakgrund av att en åklagare beslutat att inte åtala en person som ätit en middag värd 675 kr och därefter inte betalat denna.

Jag vill först betona att utgångspunkten i svensk rätt är att alla begångna brott ska utredas och lagföras.

Ett handlande av nu aktuellt slag, så kallad snyltning, kan efter omständigheterna i det enskilda fallet bedömas som bedrägeri eller bedrägligt beteende. Om brottet bedöms som bedrägligt beteende får, enligt lagstiftning som infördes 1977, åtal väckas endast om det är påkallat ur allmän synpunkt. Åklagaren ska vid sin åtalsprövning göra en allsidig bedömning av omständigheterna kring brottet. Omständigheter som då ska beaktas är bland annat värdet på det som gärningsmannen tillskansat sig, graden av vilseledande från gärningsmannens sida och om förfarandet satts i system.

Som jag tidigare nämnt i riksdagen (interpellation 2003/04:340) har riksåklagaren uppmärksammat att det finns ett behov av riktlinjer för tillämpningen av den särskilda åtalsregeln vid bedrägligt beteende i form av snyltning. Riksåklagaren har meddelat mig att sådana riktlinjer kommer att slås fast under våren 2005.

Jag vill avvakta resultatet av riksåklagarens arbete innan jag tar ställning till om ytterligare åtgärder från min sida krävs.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.