Rumänien och EU:s Köpenhamnskriterier

Skriftlig fråga 2005/06:628 av Hamilton, Carl B (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-12-14
Anmäld
2005-12-14
Besvarad
2005-12-21
Besvarad
2005-12-28
Svar anmält
2006-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 2005/06:628 av Carl B Hamilton (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)

Rumänien och EU:s Köpenhamnskriterier

Med denna skriftliga fråga följer jag upp det allmänna svar som utrikesminister Freivalds gav vid EU-nämndens sammanträde den 9 december 2005.

I EU:s olika strategidokument, rådsslutsatser med mera understryks med rätta vikten av att de så kallade Köpenhamnskriterierna uppfylls av länder som önskar bli medlemmar av EU. Det gäller bland annat Rumänien. Kriterierna gäller bland annat rättssäkerhet och kvalitet i lagstiftning och rättstillämpning.

Högsta domstolen i Sverige har i ett mål nyligen avslagit en ansökan från rumänska staten om utlämning av en person med hänvisning till att rättssystemet i Rumänien inte kan garantera en rättssäker behandling. Det gäller fallet Bivolaru, mål nr 2913-05, dom den 21 oktober 2005.

Fråga:

Vad avser utrikesministern att göra för att på ett konkret sätt vidareföra denna dom till dem som har att handlägga utvidgnings- och Rumänienfrågor i Sverige och EU respektive hos Rumäniens medlemskapsförhandlare och myndigheter?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:628 besvarad av

den 20 december

Svar på fråga 2005/06:628 om Rumänien och EU:s Köpenhamnskriterier

Utrikesminister Laila Freivalds

Carl B Hamilton har med anledning av de så kallade Köpenhamnskriterierna, som ska uppfyllas för länder som önskar bli medlemmar av EU, frågat mig hur jag avser att vidareföra informationen om Högsta domstolens avslag på ansökan från den rumänska staten om utlämning i fallet Bivolaru.

Högsta domstolen beslutade den 21 oktober 2005 att det förelåg hinder mot utlämning av den rumänske medborgaren Gregorian Bivolaru. Om HD i ett ärende finner att det föreligger hinder enligt 1@10 §§ utlämningslagen mot utlämning, får regeringen, enligt 20 § utlämningslagen, inte bifalla utlämningsframställningen. Regeringen är alltså bunden av HD:s beslut och gör inte själv någon prövning avseende avslagsgrunden.

Vad gäller Rumäniens rättssystem har landet sedan 1997, då anslutningsförhandlingarna med EU inleddes, bedrivit ett intensivt arbete med reformer, övergångslösningar och tekniska anpassningar till EU:s regelverk. Detta arbete är en mycket omfattande process som kommer att pågå fram till dess att anslutningsfördraget träder i kraft.

Europeiska kommissionen presenterade den 25 oktober 2005 de årliga översynsrapporterna för bland annat Rumänien. I dessa rapporter redovisar kommissionen en översyn av hur väl kandidatländerna uppfyller de åtaganden, däribland avseende Köpenhamnskriterierna, som länderna gjort inom ramen för anslutningsförhandlingarna. Ett av de områden som kräver omedelbara åtgärder för Rumäniens del, om landet ska kunna bli EU-medlem, gäller just rättsliga och inrikes frågor. I detta ingår bland annat frågor om gränskontroll, polissamarbete, bekämpning av korruption och bedrägerier samt fortsatta reformer i domstolsväsendet. Kommissionen noterar att Rumänien i mars 2005 antog en ny strategi och handlingsplan för 2005@2007 för att skapa ett oberoende, professionellt och effektivt rättsväsende. Man pekar på vikten att säkerställa att denna strategi genomförs fullt ut.

I maj nästa år kommer en ny översynsrapport att presenteras. Kommissionen avser då att bland annat fokusera på rättsliga och inrikes frågor. Kommissionen kommer då också att lämna en rekommendation om en anslutning blir möjlig 2007 eller vid senare tidpunkt.

Sverige följer noga förberedelserna i Rumänien inför landets medlemskap och alla därmed sammanhängande frågor, inklusive Högsta domstolens beslut i det ärende som Carl B Hamilton tar upp. Vi har också en fortlöpande dialog med Europeiska kommissionen och våra rumänska motparter i denna fråga.

I EU-arbetet deltar Sverige tillsammans med övriga medlemsländer varje vecka i rådsarbetsgruppen för utvidgningen, som analyserar och diskuterar utvecklingen i anslutningsländerna (Bulgarien och Rumänien) och kandidatländerna (Turkiet och Kroatien). Från EU:s sida genomförs även så kallade peer reviews i Rumänien på alla områden som kommissionen utpekat som särskilt problematiska i sin översynsrapport för Rumänien, det vill säga bland annat på området rättsliga och inrikes frågor. En första sådan granskning på området för rättsliga och inrikes frågor ägde rum den 5@9 december i år, vilken kommer att följas upp av ett nytt besök i Bukarest den 6@10 mars 2006. I dessa besök deltar experter från kommissionen och medlemsländerna. Resultaten av de olika peer reviews kommer att utgöra ett underlag i den bedömning som kommissionen ska göra i maj om Rumäniens medlemskapsförberedelser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.