Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rörelsehindrade och skolan

Skriftlig fråga 2000/01:1265 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-18
Anmäld
2001-05-29
Besvarad
2001-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 maj

Fråga 2000/01:1265

 av Anita Sidén (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om rörelsehindrade och skolan

Handikappombudsmannen visade i en rapport tidigare i år att rörelsehindrade elever är utestängda från 40 % av landets gymnasieskolor. Barn med rörelsehinder är också utestängda från hälften av landets grundskolor, då dessa saknar anpassning för rörelsehindrade. Barn och ungdomar med rörelsehinder nekas därmed i praktiken möjligheten att välja skola efter kvalitet och profil på undervisningen. Vidare visas även i rapporten att över hälften av kommunerna saknar förslag på hur tillgängligheten ska förbättras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att tillse att elever med funktionshinder inte utestängs från skolan?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1265 besvarad av

den 29 maj

Svar på fråga 2000/01:1265 om rörelsehindrade och skolan

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Anita Sidén har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillse att elever med funktionshinder inte utestängs från skolan. Bakgrunden till frågan är Handikappombudsmannens (HO) rapport.

HO har i sin rapport redovisat resultatet från en jämförande studie av den svenska, engelska och amerikanska lagstiftningen för elever i behov av särskilt stöd. Den visar att det amerikanska systemet erbjuder flest överprövningsmöjligheter. HO har i rapporten pekat på vad som borde ändras i det svenska regelverket. HO anser att huvudmännen borde ha skyldighet att utreda elevers behov av särskilt stöd och att denna utredning ska påbörjas inom en viss tid.

När det gäller tillgänglighet visar rapporten också @ från Kommunenkät 2000 @ att fler kommuner kopplar tillgänglighetsskapande åtgärder till budget samt samverkar bättre med handikapporganisationer. Fyra av tio gymnasieskolor saknar vidare minimal anpassning för rörelsehindrade och fyra av tio kommuner har genomfört inventeringar av tillgängligheten i sina grundskolor.

Enligt skollagen (1985:1100) har den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen eller de bestämmelser som finns i annan lag eller förordning. Enligt 1 kap. 4 § grundskoleförordningen (1994:1194) ska grundskolan ha ändamålsenliga lokaler och ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Sedan 1966 har den svenska lagstiftningen uppmärksammat de funktionshindrades behov av tillgänglighet i bebyggelsemiljön. Successivt har bestämmelserna utökats till de krav som i dag ställs i plan- och bygglagen (PBL, 1987:10) samt i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL) och förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. PBL:s krav innebär att alla nya tomter för permanent bebyggelse och allmänna platser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I BVL och byggnadsverksförordningen ställs motsvarande krav på byggnadsverk med vissa undantag. Vid ändring av byggnader ska i princip samma krav ställas. Det är byggherren som har ansvaret för att bestämmelserna följs.

Vidare finns bestämmelser i arbetsmiljölagstiftningen om arbetsmiljöns beskaffenhet och arbetslokalers tillgänglighet (se arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetarskyddsstyrelsens (numera Arbetsmiljöverkets) föreskrifter om arbetslokalers utformning (AFS 1995:3). I föreskrifterna anges bl.a. att arbetslokaler vid behov ska vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga. Vid tillämpning av dessa bestämmelser likställs elever med arbetstagare.

Skolhuvudmannen, i de flesta fall kommunerna, har alltså ett ansvar för att skolbyggnaderna är tillgängliga också för elever med rörelsehinder.

Av 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) framgår bl.a. att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning samt vilka värdegrunder som gäller för verksamheten i skolan.

Frågor om elevers rätt till lika tillgång till utbildning och lika behandling i skolan är mycket angelägna. Därför har 1999 års skollagskommitté fått i uppdrag att se över lagstiftningen i syfte att förbättra elevernas rättssäkerhet. Det är viktigt att elevernas rätt till stöd stärks. Kommittén ska också utreda om statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas. Skollagskommittén kommer att avrapportera sitt arbete senast den 15 september 2001.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.