Risktagande i statliga bolag

Skriftlig fråga 2023/24:642 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-02-21
Överlämnad
2024-02-22
Anmäld
2024-02-27
Svarsdatum
2024-02-28
Sista svarsdatum
2024-02-28
Besvarad
2024-02-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Några av de största och mest riskfyllda industriprojekten i svensk historia sker i dag i statliga bolags regi. Det tydligaste exemplet är det gröna stålet, som de helt eller delvis statliga bolagen LKAB, Vattenfall och SSAB ägnar sig åt. Det är med andra ord inte privata aktörer som väljer att ta denna risk. Dessutom har högriskprojekten fått ytterligare statligt stöd genom omfattande bidrag.

Utöver de tidiga stöden fick Hybritinitiativet nyligen stöd från Industriklivet (Energimyndighetens program) om hela 3,1 miljarder kronor. Vilket sannolikt är ett av de största enskilda industristöden som betalats ut i svensk historia.

Personligen blir jag alltid misstänksam mot projekt som privat kapital undviker. När det krävs att offentliga aktörer kliver in, drivna av ideologiska övertygelser och med bidrag eller krediter från det offentliga (som om det inte räckte med att aktörerna redan är offentliga), bör man dra öronen åt sig. Det vore inte första gången som så kallade gröna bubblor spricker med mångmiljardförluster som följd – i detta fall mångmiljardförluster för Sverige AB och indirekt för alla svenskar.

Att det ovan nämnda projektet dessutom påbörjades utan formell ägarsamordning med regeringen, trots de stora samhällskonsekvenser som är förknippade med projektet, är ytterligare ett varningstecken. Nu har vi som tur är en ny regering på plats som jag vet har vågat föra frågor på tal med de berörda bolagen men som ändå, åtminstone i den externa retoriken, tycks vara lika överförtjusta i risktagningarna som den förra regeringen.

Flera relevanta frågor har lyfts med anledning av projekten från journalister och forskare utan att tydliga svar har getts. Det är därför viktigt att regeringen följer det pågående arbetet noga och säkerställer att inte de statliga bolagen spelar ett högriskspel som riskerar att sluta i enorma förluster.

Med anledning av detta önskar jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson följande:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att kontrollera vilket risktagande som sker i statliga bolag?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:642 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Svar på fråga 2023/24:642 Risktagande i statliga bolag

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Svar på fråga 2023/24:642 av Tobias Andersson (SD)
Risktagande i statliga bolag

Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att kontrollera vilket risktagande som sker i statliga bolag.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, Vattenfall AB och övriga bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, däribland aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, riskhantering och regelefterlevnad för bolagets projekt. Jag förväntar mig att de aktuella bolagen lever upp till de krav som ställs på styrelserna och ledningarna.

Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020 beslutades av regeringen den 27 februari 2020. Principerna ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande och fastställs på bolagsstämma. Av principerna framgår bl.a. det så kallade samordningsansvaret som innebär att styrelsen genom styrelseordföranden skriftligen ska samordna sin syn med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Det är styrelsen som ska ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut. Jag förutsätter att styrelserna följer detta.

Som ägare har staten kontinuerligt avstämningar och uppföljningar med alla statligt ägda bolag genom så kallade ägardialoger. Ägardialog är ett viktigt verktyg för att följa upp och styra bolaget på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt och diskutera aktuella frågor av väsentlig karaktär för bolagets verksamhet, och därmed säkra god transparens gentemot ägaren. Jag har förtroende för att bolagens ledningar och styrelser agerar för att säkerställa att bolagen är långsiktigt konkurrenskraftiga.

Stockholm den 28 februari 2024

 

 

 

Elisabeth Svantesson

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.