Riskskatt på banker
Skriftlig fråga 2020/21:970 av Hans Rothenberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-10
- Överlämnad
- 2020-12-11
- Anmäld
- 2020-12-14
- Svarsdatum
- 2020-12-28
- Sista svarsdatum
- 2020-12-28
- Besvarad
- 2020-12-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Finansinspektionen (FI) avstyrker regeringens förslag att införa en så kallad riskskatt på banker. Samtidigt varnar Finansförbundet för att den föreslagna skatten äventyrar tusentals jobb i sektorn. FI ser bland annat brister och oklarheter i skattens utformning. I ett remissvar beskriver myndigheten bankernas skulder i absoluta tal, som utgör basen för den föreslagna riskskatten, som ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet. Samtidigt pekar FI på att det finns oklarheter i den definition av skulder som regeringen vill använda.
Enligt Finansförbundet, Sveriges största fackliga organisation inom bank- och finansbranschen, äventyras tusentals jobb inom finansbranschen av riskskatten. Dessutom anser förbundet att skatten, som beräknas dra in 6–7 miljarder per år till statskassan, motverkar sitt syfte då dyrare banklån för företag och privatpersoner och sämre möjligheter för svenska banker att konkurrera mot utländska banker inte stärker den finansiella stabiliteten. Risken är enligt dem att fler låntagare kommer att vända sig till den mindre reglerade delen av finanssektorn, vilket skulle öka riskerna.
Med anledning av ovanstående vill jag finansminister Magdalena Andersson:
Ser ministern någon relevans i den kritik som anförts mot riskskatten och vad i denna kritik tar regeringen till sig av i det fortsatta arbetet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:970 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:970 av Hans Rothenberg (M)
Riskskatt på banker
Hans Rothenberg har frågat mig om jag ser någon relevans i den kritik som anförts mot riskskatten och vad i denna kritik tar regeringen till sig av i det fortsatta arbetet.
Syftet med riskskatten är inte att ersätta befintliga regelverk som syftar till att stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Syftet med riskskatten är att stärka de offentliga finanserna och hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå för att därigenom skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris. Med starkare offentliga finanser är Sverige bättre rustat för att möta utmaningar och genomföra nödvändiga åtgärder i en krissituation. Vid bedömningen av vilka kreditinstitut som riskerar att orsaka indirekta kostnader i händelse av en finansiell kris är institutens storlek en av de viktigaste indikatorerna. I det förslag om riskskatt för vissa kreditinstitut som nu har varit på remiss har storleken på kreditinstitutets skulder bedömts som ett lämpligt mått på dels kreditinstitutets betydelse och storlek, dels det bidrag ett kreditinstitut utgör för risken för indirekta kostnader i händelse av en finansiell kris. Då har skuldernas betydelse för ett kreditinstituts stabilitet och kapacitet att understödja realekonomin med krediter beaktats.
I generella termer bärs en företagsskatt av ägarna, de anställda, och konsumenterna. Hur stor del av skatten respektive grupp kommer att bära på kort och lång sikt är en empirisk fråga och beror bland annat på hur konkurrenssituationen ser ut på de olika marknaderna. Om riskskatten övervältras på priset på finansiella tjänster kan det leda till att vissa företag lånar pengar från andra finansiärer än dem som omfattas av skatten. Det är svårt att bedöma hur stor denna effekt kan bli, men det är osannolikt att finansiering från aktörer som varken står under tillsyn i Sverige eller något annat land blir betydande. I den utsträckning skattekostnaden kommer att övervältras på lönerna hos de anställda är det en långsiktig process som förväntas pågå över ett stort antal år. Möjligheten till löneövervältring är således inte begränsad av löneökningstakten ett enskilt år. Eftersom den föreslagna skatten inte är kopplad till antalet anställda, är det inte heller självklart att berörda finansinstitut väljer att omedelbart säga upp personal.
Remissvaren bereds fortsättningsvis inom Regeringskansliet.
Stockholm den 18 december 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.