Risker med nya kärnkraftsreaktorer nära Skåne
Skriftlig fråga 2020/21:2135 av Birger Lahti (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-10
- Överlämnad
- 2021-03-10
- Anmäld
- 2021-03-11
- Svarsdatum
- 2021-03-17
- Sista svarsdatum
- 2021-03-17
- Besvarad
- 2021-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Polens konservativa regering planerar att bygga sex nya kärnkraftverk längs Östersjökusten, mindre än 30 mil från Sveriges kust. Tyskland har redan hunnit protestera mot att få ett av kärnkraftverken bara 150 kilometer från den tyska gränsen. Planerna går vidare trots att EU:s linje är att fossila energikällor ska ersättas av förnybar energi. Kärnkraft är inte en förnybar energikälla eftersom den skapar svårhanterligt radioaktivt avfall.
Samtidigt formeras EU:s energiunion för att säkra en jämnare energiförsörjning och ett mer hållbart energisystem. Dessutom är södra Sveriges elsystem och Polens elsystem sammankopplade för behov av elexport och elimport.
Planeringen av de nya kärnkraftsreaktorerna är riskabel ur flera olika perspektiv. Säkerhetsmässigt planeras de nära Sverige, mindre än 30 mil från Skåne. Klimatmässigt tar det för lång tid att fasa ut kolberoendet genom byggandet av kärnkraftsreaktorer. Elprismässigt riskerar kärnkraften att fördyra EU:s elpriser och därmed försena elektrifieringen av exempelvis transporter och industrin.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Hur ser regeringen på riskerna med Polens investeringar i nya kärnkraftsreaktorer 30 mil från Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2135 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:2135 av Birger Lahti (V)
Risker med nya kärnkraftsreaktorer nära Skåne
Birger Lahti har frågat statsrådet Anders Ygeman hur regeringen ser på riskerna med Polens investeringar i nya kärnkraftsreaktorer 30 mil från Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det finns högt ställda säkerhetskrav genom Euratom-fördraget och dess tillhörande direktiv om kärnsäkerhet och strålskydd som gäller för alla EU:s länder. Ett kärnkraftverk som uppförs i Polen måste således leva upp till dessa krav. Vi i Sverige har ju historisk erfarenhet av de mycket långtgående negativa effekter över stora geografiska områden och över mycket lång tid som bristande säkerhet i kärnkraftsverksamhet kan leda till.
Det är också så att projekt för ny kärnkraft omfattas av Esbokonventionen om miljökonsekvensbedömningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Konventionens syfte är framför allt att förhindra, reducera eller kontrollera betydande skadlig gränsöverskridande påverkan från diverse typer av projekt, bl.a. kärnkraftverk. Av konventionen följer skyldighet för det land där verksamheten planeras att vid prövning av nya verksamheter som kan antas ge betydande skadlig gränsöverskridande påverkan underrätta länder som kan vara utsatta så tidigt som möjlig i processen. Om ett utsatt land begär det ska dess allmänhet som berörs få delta i processen med miljökonsekvensbedömningen på samma villkor som allmänheten i det påverkande landet. Även berörda myndigheter ska ges möjlighet att yttra sig över verksamheten och miljökonsekvensbeskrivningen. Konventionen reglerar också vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla.
I Sverige är det Naturvårdsverket som ansvarar för sådana gränsöverskridande samråd och inhämtar synpunkter från Strålsäkerhetsmyndigheten och andra berörda svenska myndigheter, kommuner och organisationer som sedan förmedlas till i det här fallet Polen.
Stockholm den 17 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.