Ringa hot mot tjänsteman

Skriftlig fråga 2006/07:1267 av Forslund, Patrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-05-29
Anmäld
2007-05-29
Besvarad
2007-06-07
Svar anmält
2007-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 maj

Fråga

2006/07:1267 Ringa hot mot tjänsteman

av Patrik Forslund (m)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

En stor del av poliserna i Sverige utsätts eller har utsatts för hot en eller flera gånger i sitt dagliga arbete. Det bör även påpekas att poliser som utsätts för brott inte enbart kan ses som polismän, utan likväl som brottsoffer i allmän mening. Många poliser anmäler dessutom inte alltid trakasserier eller hot då de känner att de inte tas på allvar av polismyndigheten. Med andra ord tycks det vara vedertaget att poliser ska tåla mer än andra yrkesgrupper. Detta är givetvis oacceptabelt. Alla poliser bör kunna känna sig trygga, så även de poliser som arbetar på landsbygden. Tyvärr är detta inte fallet. Det kan till och med vara farligare att arbeta som polis på landsbygden då man inte är lika anonym som när man jobbar i en storstad. Samhällena på landsbygden är mindre och de flesta känner till varandra. Att söka upp polisen eller ta reda på var dennes familj bor är tämligen enkelt. Hot mot en enskild polis på landsbygden kan många gånger kännas plågsammare för den som drabbas då man är helt utlämnad i sin yrkesroll. För att stödja poliser i deras arbete kan ett steg i den riktningen vara att tydliggöra att ett hot mot en tjänsteman alltid är allvarligt oavsett hotets karaktär. I brottsbalkens 17 kap. framgår i 1 § att den som med våld eller hot om våld förgriper sig å någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd, dömes för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieminister Beatrice Ask:

Avser justitieministern att se över paragrafen och verka för ett avskaffande av ringa hot mot tjänsteman och i stället betrakta alla hot som grova?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1267 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 7 juni

Svar på fråga

2006/07:1267 Ringa hot mot tjänsteman

Justitieminister Beatrice Ask

Patrik Forslund har frågat mig om jag avser att se över straffbestämmelsen om hot mot tjänsteman samt verka för ett avskaffande av ringa hot mot tjänsteman och i stället betrakta alla sådana hot som grova.

Liksom Patrik Forslund ser jag allvarligt på hot som riktas mot poliser. Förutom angreppet på den enskilde polismannen utgör sådana brott också angrepp på polisen som en garant för rättsstaten.

Straffstadgandet om hot mot tjänsteman, som bland annat skyddar poliser, har en straffskala som sträcker sig upp till fyra års fängelse. Om brottet är ringa är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Bestämmelsen avser att värna intresset av att offentliga funktionärer som utövar myndighetsutövning inte utsätts för hotelser. Eftersom den omfattar alla former av myndighetsutövning kan den aktualiseras i vitt skilda situationer. Hotets innebörd, det sätt på vilket hotet framförs och syftet med hotet kan också vara av väldigt skiftande slag. Det är därför viktigt att bestämmelsen ger utrymme för nyanserade bedömningar av brottets allvar i det enskilda fallet. Samtidigt markerar den att hot mot tjänstemän i princip är allvarligare än hot mot personer som inte är myndighetsutövare genom att den har en strängare straffskala än normalfallet av olaga hot.

Jag kan i sammanhanget också nämna att regeringen nyligen har uppdragit åt en särskild utredare att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen i syfte att markera en skärpt syn på allvarliga våldsbrott. Utredningen, som har antagit namnet Straffnivåutredningen, ska i detta syfte uppmärksamma bland annat brotten misshandel och olaga hot men också andra brott som innefattar allvarliga former av angrepp på enskildas fysiska integritet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.