Riktlinjer för framtida krisscenarier
Skriftlig fråga 2019/20:1959 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-14
- Överlämnad
- 2020-08-17
- Anmäld
- 2020-08-20
- Svarsdatum
- 2020-08-31
- Sista svarsdatum
- 2020-08-31
- Besvarad
- 2020-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Under covid-19-krisen har kommuners kapacitet gällande skyddsutrustning ställts på sin spets. Skillnaden mellan kommunernas beredskapslager av skyddsutrustning varierar stort. Kommunernas lagerhållning av skyddsutrustning som ska användas till bland annat vård- och omsorgspersonal skiljer sig också tidsmässigt åt, från beredskap på några veckor till några månader.
I dag finns inga nationella riktlinjer för hur stora kommunernas lager av skyddsutrustning bör vara utifrån olika krisscenarier, ej heller vilken slags utrustning som ska finnas eller hur länge den ska räcka.
Var man än bor i Sverige ska man som kommuninvånare och sjukvårds- och omsorgspersonal kunna känna sig trygg med att ens kommun har goda förutsättningar att klara av en krissituation. Som kommunledning ska man känna sig trygg med att det finns tydliga nationella riktlinjer att följa vid olika krisscenarier.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur ämnar ministern arbeta för att upplysa Sveriges Kommuner och Regioner om vilka olika krisscenarier kopplade till allvarliga smittor och sjukdomar, såsom covid-19, som kan uppstå i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1959 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2020/06387
/SOF
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1959 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Riktlinjer för framtida krisscenarier
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar arbeta för att upplysa Sveriges Kommuner och Regioner om vilka olika krisscenarier kopplade till allvarliga smittor och sjukdomar, såsom covid-19, som kan uppstå i framtiden.
Myndigheten för samhällsskydd och krisberedskap (MSB) och länsstyrelserna ger stöd för krisberedskapsarbete till kommuner och regioner. Det pågår också ett samarbete mellan MSB, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och berörda myndigheter för att ta fram en handbok i kommunal krisberedskap som spänner över hela kommunens verksamhet.
Enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommuner och regioner analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och regioner ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser.
MSB och SKR har en överenskommelse för perioden 2019-2022 som reglerar ersättning och uppgifter utifrån ovan nämnda lag och därtill kopplat stöd för kommunernas arbete med krisberedskap. I överenskommelsen framgår att MSB bl.a. ska, med utgångspunkt i nationella riskanalyser, utveckla stödmaterial så att information om de risker som MSB har analyserat kan användas i kommunernas arbete med risk- och sårbarhetsanalys.
Regeringen tillsatte i augusti 2018 en utredning om att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. I uppdraget ingår bl.a. att analysera behoven av insatser för att stärka beredskapen mot smittsamma sjukdomar och andra hälsohot. Utredningen lämnade ett delbetänkande i april 2020 som bl.a. innehåller förslag på en sammanhållen funktion för samhällets försörjningsberedskap. Betänkandet är för närvarande under beredning. Regeringen beslutade nyligen om tilläggsdirektiv till utredningen. Redovisningen av de delar av uppdraget som gäller försörjningen av läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial tidigareläggs därmed så att utredningen ska lämna sina förslag senast den 1 april 2021. Ett slutbetänkande med övriga delar av uppdraget ska lämnas senast den 28 februari 2022.
Stockholm den 26 augusti 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.