Retroaktiva straff för IS-återvändare

Skriftlig fråga 2018/19:339 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-01
Överlämnad
2019-03-01
Anmäld
2019-03-05
Svarsdatum
2019-03-13
Sista svarsdatum
2019-03-13
Besvarad
2019-03-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Terrorlagarna i Sverige har successivt vuxit fram. År 1973 antogs Sveriges första terroristlag av riksdagen, och först 2002 infördes lagen om terrorfinansiering (finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall). Året därpå, 2003, trädde en ny terroristbrottslag i kraft, och 2010 trädde även rekryteringslagen (straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott) i kraft. År 2016 skärptes rekryteringslagen i syfte att även omfatta förbud mot terrorresor. I år, närmare bestämt den 1 augusti, kommer den nya lag som gör det straffbart att delta i eller ha samröre med en terroristorganisation att träda i kraft om allt går som det är tänkt.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) har vid ett antal tillfällen uttalat sig till förmån för de lagskärpningar som regeringen nu gör för att bekämpa terrorrelaterad brottslighet. Inte minst mot bakgrund av att Sverigedemokraterna som ensamt parti föreslagit detta sedan 2013 är det naturligtvis mycket välkommet med straffskärpningar av terrorbrott. De föreslagna skärpningarna kommer dock alldeles för sent, vilket vi nu också ser då merparten, kanske samtliga, av de omkring 150 islamister som återvänt till Sverige efter sitt deltagande i vår tids värsta terrororganisation kan komma att slippa straff. Rättstillämpningen i Sverige innebär som bekant att grova brottslingar inte kan straffas retroaktivt, men i detta fall ligger det givetvis i samtliga svenska invånares intresse att de som vandrar på våra gator och som deltagit i Islamiska statens organisation straffas, oavsett när de deltagit.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att verka för att retroaktivt kunna döma medlemmar av Islamiska staten eller på annat sätt verka för att dessa lagförs för att förhindra dem från att kunna vandra fritt i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:339 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2019/00834/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och

migrations

ministern

Till riksdagen

-6353175

-1097915

0

0


Svar på fråga 2018/19:339 av Markus Wiechel (SD) Retroaktiva straff för IS-återvändare

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att verka för att retroaktivt kunna döma medlemmar av Islamiska staten (IS) eller på annat sätt verka för att medlemmar av IS lagförs.

Regeringens bestämda uppfattning är att personer som begått brott kopplade till terrorism eller krigsförbrytelser ska dömas för sina brott oavsett om brotten begåtts i Sverige eller utomlands. Brott som kan vara aktuella är t.ex. terroristbrott, förberedelse till terroristbrott, rekrytering och offentlig uppmaning till terrorism samt mord, våldtäkt eller krigsförbrytelse. Svenska domstolar har en långtgående behörighet att döma för sådana brott även om de har begåtts utanför Sveriges gränser.

Tack vare de många lagstiftningsinitiativ regeringen tog under förra mandatperioden så har Sverige i dag en avsevärt starkare lagstiftning på terrorismområdet än tidigare. På regeringens initiativ har bl.a. ett särskilt straffansvar för terrorismresor och mottagande av terrorismutbildning införts. Det har blivit straffbart att finansiera en terrorist eller en terroristorganisation. Vi har också nyligen beslutat en lagrådsremiss med förslag på att deltagande i, och samröre med, en terroristorganisation ska kriminaliseras. Detta är ett viktigt komplement till vår nuvarande terrorismlagstiftning och kommer att leda till att fler personer än idag kan lagföras för terrorismrelaterad brottslighet.

Vår grundlag slår fast att ingen person får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks (2 kap. 10 § regeringsformen). Detta är en grundläggande princip som inte bara gäller i vårt rättssystem. Den gäller också i andra rättsstater världen över.

Vid sidan av de straffrättsliga åtgärderna som regeringen har vidtagit i kampen mot terrorismen har vi även höjt anslagen till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen för att bland annat stärka deras förmåga att bekämpa den här typen av allvarlig brottslighet.

Regeringens arbete för att säkerställa att Sverige har de verktyg som krävs för att lagföra personer som utfört handlingar kopplade till terrorism är ständigt pågående och högt prioriterat.

Stockholm den 13 mars 2019 – –

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.