Resursfördelningssystemet

Skriftlig fråga 2016/17:901 av Fredrik Christensson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-02-21
Överlämnad
2017-02-21
Anmäld
2017-02-22
Sista svarsdatum
2017-03-01
Svarsdatum
2017-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

Sverige har i dag ett system för att fördela resurserna till högskolor och universitet som inte främjar kvalitet och koppling till arbetsmarknaden. Regeringen valde även att ta bort den inriktning mot fördelning av anslag efter kvalitet som Centerpartiet och Alliansen tidigare baserat delar av fördelningen på. 

Nuvarande resursfördelningssystem bygger på två delar. Dels får lärosäten ersättning per helårsstudent, det vill säga antal studenter som antas på utbildningarna. Dels får lärosätena ersättning per helårsprestation, det vill säga antalet godkända studenter. Det nuvarande systemet styr därmed inte tillräckligt tydligt mot ökad kvalitet, samverkan eller koppling till arbetsmarknaden. 

Centerpartiet vill i stället ha ett resursfördelningssystem där kvalitet, arbetslivsanknytning och regional samverkan premieras. Den högre utbildningen behöver vara nära kopplad till arbetsmarknaden, med exempelvis praktik, samverkansprojekt och arbetsgivares delaktighet i utbildningens utformning. Det finns även ett behov av en större översyn av resursfördelningssystemet, vilket varit mer eller mindre orört sedan det infördes i och med 1993 års högskolereform. Exempelvis behöver resursfördelningen per område ses över för att skapa en bättre och jämnare kvalitet på landets alla utbildningar. Resursfördelningssystemet borde även kunna vara en del i att belöna mer relevanta sommarkurser, till exempel genom att fördjupningskurser premieras. Studenter skulle därmed tidigare kunna avsluta sina studier och fortare komma i arbete. 

Centerpartiet tycker även att det är viktigt att stärka samverkan med det omgivande samhället inom forskningen. En liten del av forskningen som sker i Sverige leder till innovationer och samhällsnytta jämfört med andra länder. Vi behöver därför se över ekonomiska incitament för lärosäten att bidra till nyttogörande av forskning och innovation. 

Ett av de främsta verktygen för att styra den högre utbildningen är fördelningen av resurser. Vi välkomnar därför regeringens tillsättning av en utredning om resursfördelningssystemet för högre utbildning och forskning. Utöver ett behov av att utredningen snarast tillsätts och att aspekter för att premiera kvalitet, arbetslivsanknytning, genomströmning och regional samverkan blir bärande i utredningen är det viktigt att ett nytt resursfördelningssystem blir långsiktigt hållbart genom bred politisk förankring. 

Min fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson är därför:

 

Hur tänker statsrådet och regeringen skapa förutsättningar för att ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning och forskning i Sverige ska bli långsiktigt hållbart?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:901 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2017/00730/UH

Utbildningsdepartementet

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:901 av Fredrik Christensson (C) Resursfördelningssystemet

Fredrik Christensson har frågat mig hur regeringen avser skapa förutsättningar för att ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning och forskning i Sverige ska bli långsiktigt hållbart.

Regeringen har i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) aviserat att man avser att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om principer och former för högskolans styrning och resurstilldelning. Utredningen bör omfatta både resurserna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och till forskning och utbildning på forskarnivå. Utredningen bör föreslå ett styr- och resurstilldelningssystem som stöder universitet och högskolor och ger dem incitament att utveckla verksamheten i enlighet med kraven i högskolelagen och högskoleförordningen samt de mål i övrigt som riksdag och regering har fastställt för högre utbildning och forskning. Detta inkluderar lärosätenas integrerade uppgift att samverka med det omgivande samhället.

Styrningen och finansieringen ska utformas så att den stöder lärosätenas möjligheter att möta de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför. För detta krävs en effektiv användning och en kraftsamling av de resurser som finns i systemet.

Ett nytt styr- och resurstilldelningssystem måste kunna fungera under en lång tidsperiod och systemet ska vara väl förankrat. Arbetet med att utveckla systemet måste därför ges en rimlig tidsplan och genomföras på ett öppet och utåtriktat sätt i samråd med bland annat lärosäten och andra berörda myndigheter och organisationer.


Stockholm den 7 mars 2017

Helene Hellmark Knutsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.