Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

resurser till Högskolan Dalarna

Skriftlig fråga 2002/03:737 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-03-28
Anmäld
2003-03-28
Besvarad
2003-04-02
Svar anmält
2003-04-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 mars

Fråga 2002/03:737

 av Rolf Gunnarsson (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om resurser till Högskolan Dalarna

Då Dalregementet lades ned kom regeringen med ett paket som innehöll kompensation för nedläggningen. Regeringen hade stora presskonferenser där man presenterade den kompensation som skulle komma de drabbade orterna till del.

Då det gäller Falun fanns i detta "ersättningspaket" 150 nya högskoleplatser. Då ledningen för Högskolan Dalarna i veckan besökte riksdagen och oss ledamöter från Dalarna undrade jag om resurser för just dessa platser kommit? Svaret var nej. "Några sådana resurser har vi inte sett till" var svaret.

Med anledning av detta frågar jag när ministern avser att ge Högskolan Dalarna de av dåvarande näringsminister Björn Rosengren utlovade resurser?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:737 besvarad av

den 2 april

Svar på frågorna 2002/03:737 om resurser till Högskolan Dalarna och 738 om Högskolan Dalarnas resurser

Utbildningsminister Thomas Östros

Rolf Gunnarsson har dels frågat näringsministern om han avser att ge Högskolan Dalarna resurser med anledning av Dalregementets nedläggning, dels frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att ge högskolorna och speciellt Högskolan Dalarna nödvändiga resurser för en fortsatt positiv utveckling. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara båda frågorna.

Den högre utbildningen i Sverige har under senare år med stöd av regering och riksdag utvecklats på ett mycket fint sätt. De satsningar på utbildning och forskning som gjorts kan ses som investeringar för framtiden. Expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen har möjliggjorts genom att de statliga anslagen ökats med mer än 6 miljarder kronor, inklusive kostnader för studiestöd. Till detta kommer satsningar på ökad kvalitet i utbildningen och satsningar på forskarutbildning och forskning.

För att få ett bättre utnyttjande av platser inom den grundläggande högskoleutbildningen har regeringen i budgetpropositionen för år 2002 och i vårpropositionen för 2002 föreslagit en omfördelning av resurser mellan lärosätenas anslag, så att de lärosäten som haft svårt att rekrytera studenter lämnat resurser till lärosäten som bedömt att de haft goda rekryteringsmöjligheter. Förslagen till omfördelning har sedan genomförts med stöd av riksdagens beslut. För Högskolan Dalarnas del innebar denna omfördelning en minskning från 2002 med 17 miljoner kronor på grundutbildningsanslaget. Denna minskning motsvarande ca 250 helårsstudenter, vilket svarade mot av högskolan icke utnyttjade resurser 2001. Besparingarna har i övrigt inte inneburit en minskning av antalet platser i högskolan utan endast att en planerad utbyggnad skjutits upp. Jag förutsätter att högskolans arbete med breddad rekrytering och ökad mångfald fortsätter trots denna uppbromsning av utbyggnaden.

I regleringsbrev för 2000 och 2001 avseende anslag till universitet och högskolor med mera har regeringen @ med anledning av regeringens proposition Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) @ givit Högskolan Dalarna ett särskilt åtagande att anordna utbildning motsvarande 150 helårsstudenter. Regeringen gjorde den bedömningen att detta åtagande skulle kunna tillgodoses inom gällande takbelopp, vilket gällde samtliga lärosäten som berördes av försvarsbeslutet. Det reella behovet av högskoleplatser vid Högskolan Dalarna har dessutom visat sig vara betydligt lägre än beräknat. Enligt högskolans årsredovisning för 2001 har sådan utbildning genomförts under 2000 och 2001 till en omfattning av 14 respektive 22 helårsstudenter.

Rolf Gunnarsson måste vara medveten om att regeringen i varje års budgetarbete utgår från en bedömning av det rådande ekonomiska läget. För den högre utbildningen krävs en lång planeringstid och det är viktigt att planeringen utgår ifrån realistiska förutsättningar. Enligt min mening vore det helt förkastligt att skönmåla läget och ge falska förespeglingar om vad som väntar. Nuvarande ekonomiska läge är sådant att lärosätena i sin planering bör utgå ifrån att resursnivån inte kommer att öka inför kommande budgetår. Detta är inte ett hot som Rolf Gunnarsson hävdar utan en angelägen information om konsekvenserna av dagens ekonomiska läge.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.