Religiösa minoriteter i Irak

Skriftlig fråga 2010/11:45 av Halef, Robert (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-11-09
Anmäld
2010-11-10
Besvarad
2010-11-16
Svar anmält
2010-11-16
Besvarad
2010-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 november

Fråga

2010/11:45 Religiösa minoriteter i Irak

av Robert Halef (KD)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

I Irak har situationen för de religiösa minoriteterna, inte minst de kristna syrianerna, kaldéerna och assyrierna, försämrats det senaste året. Blodbadet i Vår frus befrielsekyrka, då ett femtiotal gudstjänstbesökare dödades, för några veckor sedan är bara ett av flera exempel på dåd som riktar sig mot kristna. Kristna utsätts för mord, kidnappningar och våldtäkter och närmare 70 kyrkor har sedan 2003 attackerats eller bombats med åtskilliga dödade som följd.

Över fem miljoner människor befinner sig i dag på flykt undan våldet i Irak. Hälften av de som flytt, det vill säga två och en halv miljon människor, har tvingast lämna landet. Majoriteten av dessa befinner sig i grannländer som Syrien och Jordanien. En halv miljon av dessa flyktingar utgörs av kristna irakiska syrianer, kaldéer och assyrier. Det är nästan hälften av Iraks kristna befolkning.

Även i flyktinglägren drabbas de kristna flyktingarna av olika slags diskriminering på grund av sin religiösa tillhörighet. Många kristna flyktingar lever under svåra förhållanden och enligt uppgifter har vissa till och med tvingats sälja kroppsorgan för att klara av att försörja familjen.

Många kristna som lämnat Irak har tagit sig till Sverige, inte minst till Södertälje och Skärholmen. Blodbadet i Vår frus befrielsekyrka i Bagdad riskerar att leda till att en större våg kristna lämnar landet. Det verkar uppenbart att den irakiska myndigheten är oförmögen att skydda landets kristna minoriteter.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta så att Sverige kan bidra till att förbättra säkerhetssituationen för Iraks kristna minoriteter?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:45 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 16 november

Svar på frågorna

2010/11:45 Religiösa minoriteter i Irak

2010/11:53 Frizon för de kristna i Irak

Utrikesminister Carl Bildt

Robert Halef har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige kan bidra till att förbättra säkerhetssituationen för Iraks kristna minoriteter. Yilmaz Kerimo har vidare frågat mig om upprättandet av en frizon för de kristna i Irak.

Sverige gjorde som ordförande i EU ett uttalande om situationen beträffande de mänskliga rättigheterna i Irak. Där betonade vi individens rättigheter, oberoende av religiös eller etnisk tillhörighet samt vikten av att motverka diskriminering av alla slag. När jag har träffat företrädare för Iraks regering, senast vid mitt besök i landet i februari, framhöll jag detta och underströk vikten av att respektera de mänskliga rättigheterna i enlighet med landets åtaganden under internationell rätt. Jag nämnde särskilt kristna liksom mandéer/sabéer och yazidier.

Jag beklagar djupt den senaste tidens händelser som Robert Halef tar upp i sin fråga. Säkerhetssituationen har gradvis förbättrats i Irak, men är på sina håll instabil. Min förhoppning är att den kommande nya regeringen i Irak ska fortsätta att förbättra säkerhetssituationen, konsolidera demokratin och använda de stora möjligheter som finns i landet för att förbättra den ekonomiska och sociala situationen.

Beträffande frågan om att upprätta särskilda frizoner på etnisk eller religiös grund under FN:s överinseende, står jag fast vid att de inte skulle lösa de problem som råder i Irak. Det vore snarare ett farligt steg mot segregering av landets invånare. Varken Iraks minoritetsgrupper eller Iraks befolkning som helhet skulle vinna på detta. Förslaget är sannolikt snarare kontraproduktivt och riskerar att skapa ytterligare utsatthet i ett läge där fredlig samexistens är den väg framåt som eftersträvas av de flesta aktörer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.