Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rekryteringen till högskolan

Skriftlig fråga 2003/04:2 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-09-18
Anmäld
2003-09-18
Besvarad
2003-09-24
Svar anmält
2003-09-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 september

Fråga 2003/04:2

 av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om rekryteringen till högskolan

Antalet ungdomar som söker sig till högskolan fortsätter att öka. Det råder dock fortfarande stora regionala och sociala skillnader i rekryteringen. Regeringen har som mål att 50 % av en årskull ska ha gått till högre studier före 25 års ålder. Siffror från Högskoleverket visar att detta bara uppnås i tre län: Uppsala, Kronobergs och Kalmar län. En annan ojämlikhet är att 59 % av flickorna läser vidare på högskola medan det endast är 34 % av pojkarna som fortsätter med högre studier.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att åtgärda de regionala och könsrelaterade skillnaderna i rekryteringen till högskolan?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:2 besvarad av

den 24 september

Svar på fråga 2003/04:2 om rekryteringen till högskolan

Utbildningsminister Thomas Östros

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att åtgärda de regionala, sociala och könsrelaterade skillnaderna i rekryteringen till högskolan.

I dag är andelen studenter som kommer från hem utan akademisk bakgrund större än någonsin. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Högskoleverket. Under perioden 1993/94@2001/02 ökade andelen nybörjare från arbetarhem på nästan samtliga större utbildningar inom högskolan. Samtidigt visar statistik att andelen ungdomar som påbörjat högskoleutbildning före 25 års ålder har ökat under de senaste åren.

Dessa resultat pekar på att det faktiskt är möjligt att motverka snedrekryteringen, men vi har fortfarande lång väg att gå. De könsrelaterade skillnaderna i rekryteringen till högskolan återspeglar de skillnader som utmärker samhället i stort. Här står lärosätena inför stora utmaningar som gör att de måste intensifiera sina insatser. Dessutom präglas antagningen till högskolan fortfarande av en social snedrekrytering.

För att öka tillgängligheten och bredda rekryteringen till högskolan har högskolan byggts ut i hela landet. Utbyggnaden har medfört att det finns starka högskolor i varje län som fungerar som kraftcentrum för utvecklingen i varje region. De nya högskolorna har spelat en avgörande roll för att bredda rekryteringen och minska de regionala skillnaderna vad gäller deltagande i högre utbildning.

Andra viktiga initiativ för att bredda rekryteringen föreslogs i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) som antogs av riksdagen i december 2001. I enlighet härmed har en bestämmelse införts i högskolelagen (1992:1434) om att universiteten och högskolorna ska främja och bredda rekryteringen till högskolan. En rekryteringsdelegation har inrättats för att stimulera rekryteringsaktiviteter vid universitet och högskolor och 120 miljoner kronor har anvisats för detta ändamål under perioden 2002@2004. Nyckeltal har utvecklats av Högskoleverket för att möjliggöra uppföljning av resultatet av insatser för breddad rekrytering. Basårsutbildningen som varit ett framgångsrikt rekryteringsinstrument har breddats och för att överbrygga avståndet mellan gymnasieskola och högskola kan universitet och högskolor anordna en så kallad collegeutbildning i samarbete med kommunal vuxenutbildning. Universitet och högskolors samverkan genom Sveriges nätuniversitet ger ett ökat utbud av och en samlad ingång till IT-stödd distansutbildning för studenter. Kompletteringsutbildningar ger invandrade akademiker bättre möjligheter på den svenska arbetsmarknaden.

Jag vill också nämna att universitet och högskolor har i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att åstadkomma en jämnare balans på utbildningar med skev könsfördelning. Av lärosätenas rapportering framkommer att insatser görs men att förändringarna tyvärr sker långsamt. Det är av stor betydelse att universitet och högskolor gör riktade insatser för att öka rekryteringen av studenter av underrepresenterat kön till utbildningar med ojämn könsfördelning.

Som framgår av ovan nämnda insatser anser regeringen att en breddad rekrytering till högskolan är oerhört betydelsefull. De åtgärder som initierats av regeringen har skapat grundförutsättningar för att öppna högskolan för fler grupper i samhället. För att nå framgång i denna strävan är det dock av mycket stor vikt att universiteten och högskolorna bedriver ett aktivt rekryteringsarbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.