rekryteringen till högskolan

Skriftlig fråga 2000/01:970 av Hagberg, Michael (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-26
Anmäld
2001-04-03
Besvarad
2001-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 mars

Fråga 2000/01:970

av Michael Hagberg (s) till justitieminister Thomas Bodström om rekryteringen till högskolan

Vi har fått ta del av uppgifter om att rekryteringen till den svenska polishögskolan bidrar till en sned könsfördelning, då en majoritet av de antagna är män.

Polismyndigheten är en viktig instans i vårt samhälle, inte minst när det handlar om att skapa trygghet, motverka otrygghet och upprätthålla ett rättvist och jämlikt rättsväsende. Därför är det också viktigt att poliskårens sammansättning speglar hur samhället ser ut.

Här spelar naturligtvis rekryteringen till polishögskolan en viktig roll, både när det gäller fördelningen mellan kvinnor och män men också när det gäller att rekrytera personer med olika etniskt ursprung. Det handlar om att skapa förtroende för den för samhället så viktiga polismyndigheten.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieministern:

Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att rekryteringen till polishögskolan på ett bättre sätt återspeglar hur samhället ser ut?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:970 besvarad av

den 4 april

Svar på fråga 2000/01:970 om rekryteringen till högskolan

Justitieminister Thomas Bodström

Michael Hagberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att rekryteringen till Polishögskolan på ett bättre sätt återspeglar hur samhället ser ut.

Det är riktigt att polisen ännu inte korrekt speglar samhället eftersom andelen kvinnor och personer med olika etnisk bakgrund är mindre inom poliskåren än inom samhället i övrigt. Inom polisen vidtas åtgärder och en positiv utveckling sker, men det går inte så fort som jag skulle önska.

Jag delar helt Michael Hagbergs uppfattning att sammansättningen av Sveriges poliskår måste återspegla samhället. Medborgarnas förtroende är nödvändigt för att polisen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Det är viktigt att olika gruppers kunskaper och erfarenheter kan tillföras polisen och användas i yrkesutövningen. En sammansättning av poliser med olika ålder, kön, bakgrund och erfarenhet är också en av förutsättningarna för en modern arbetsplats, med nytänkande och öppenhet för olika idéer och lösningar. Det är också en förutsättning för att polisyrket ska vara attraktivt även i fortsättningen.

I en demokratisk rättsstat har polisen en nyckelroll för att värna medborgarnas trygghet. Polisen ska upprätthålla allmän ordning och säkerhet och lämna allmänheten skydd och annan hjälp. De höga krav som ställs på polisyrket måste självklart prägla rekryteringen av studenter till Polishögskolan, för vilken Rikspolisstyrelsen ansvarar.

Regeringen betonar i budgetpropositionen för år 2001 betydelsen av att polisväsendets ansträngningar att skapa en jämnare könsfördelning vidmakthålls och att polisen fortsätter arbetet för att främja den etniska och kulturella mångfalden inom polisväsendet.

Av Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar för år 2001@2003 framgår att varje polismyndighet årligen ska upprätta en jämställdhetsplan och en handlingsplan för etnisk och kulturell mångfald. I polisens årsredovisning för år 2000 anges att av dem som påbörjat grundutbildningen, var andelen kvinnor 35 % och andelen med invandrarbakgrund 14 %. Enligt Rikspolisstyrelsen bör de andelarna öka.

Rikspolisstyrelsen vidtar åtgärder för att ytterligare höja intresset för utbildningen, med syfte att få fler kvinnor och personer med olika etniskt ursprung att söka sig till polisutbildningen. Styrelsen producerar och sprider t.ex. informationsmaterial om utbildningen, främst via de lokala polismyndigheterna. Som exempel kan nämnas en videofilm som kan användas t.ex. vid mässor eller i skolor, en broschyr som nyligen har producerats och som ska finnas lätt tillgänglig för allmänheten på polismyndigheterna samt annonsering i invandrarföreningars tidningar. Styrelsen informerar också kontinuerligt de rekryteringsansvariga på de lokala polismyndigheterna om de här frågorna, exempelvis vid personalchefsmöten.

Polisutbildning finns nu även vid Umeå universitet och inom kort även vid Växjö universitet. Bedömningen är att det kommer att innebära en ökad och bredare rekrytering av blivande poliser som representerar samhället utanför storstadsregionerna. Det ökar också möjligheterna för kvinnliga sökande som redan har sina familjeband där.

För att behålla kvinnorna och fullt ut utnyttja deras potential @ bl.a. som ledare @ är det naturligtvis också viktigt att jämställdhetsarbetet i hela organisationen fortsätter.

Regeringen kommer att noga följa den fortsatta utvecklingen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.