Reklamförbud och yttrandefrihet
Skriftlig fråga 2005/06:1437 av von Sydow, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-20
- Anmäld
- 2006-04-20
- Besvarad
- 2006-04-26
- Svar anmält
- 2006-04-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 april
Fråga 2005/06:1437 av Henrik von Sydow (m) till statsrådet Jens Orback (s)
Reklamförbud och yttrandefrihet
Statsminister Göran Persson aviserade i ett Ekoinslag den 21 maj 2005 ”att mediernas möjlighet och rätt att publicera material, text och bilder, som uttrycker en nedvärderande kvinnosyn, kan komma att lagregleras”.
Nu uppger den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hillevi Larsson i tidningen Resumé nr 15 att Socialdemokraterna vill förbjuda könsdiskriminerande reklam: ”Frågan kan komma att beröra både tryckfriheten och yttrandefriheten så att de lagarna också måste förändras.” I ett anförande i riksdagens kammare den 5 april i år uppger Hillevi Larsson att ärendet har hög prioritet för den socialdemokratiska regeringen och att frågan drivs särskilt hårt av statsrådet Jens Orback.
I ett öppet samhälle finns det tveklöst åtskilliga åsikter och uttryck som det på goda grunder ska riktas invändningar mot. Dit hör till exempel sexistisk reklam. Men demokratins metod är kritik och debatt @ och inte förbud. Reklam är en del av tryck- och yttrandefriheten som är hörnstenar i vår demokrati. Med mer av politiska övergrepp förvandlas vår tryckfrihet till ett tryckförbud.
Därför vill jag fråga statsrådet:
Avser Jens Orback att urholka vår yttrandefrihet och vår tryckfrihet genom att införa ett reklamförbud?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1437 besvarad av
den 24 april
Svar på fråga 2005/06:1437 om reklamförbud och yttrandefrihet
Statsrådet Jens Orback
Henrik von Sydow har frågat mig om jag avser att införa ett reklamförbud. Svaret på den frågan är nej, men jag utgår i mitt svar från att avsikten med frågan rör en eventuell lagstiftning gällande könsdiskriminerande reklam.
Frågan om könsdiskriminerande reklam är ingen ny fråga; den har debatterats sedan 1970-talet. Dagligen blir människor, främst kvinnor, kränkta och diskriminerade av olika typer av marknadsföring. Detta är orimligt. Alla ska kunna ha tillgång till och kunna röra sig fritt i det offentliga rummet på lika villkor.
De senaste årens snabba tekniska utveckling har haft betydelse för både kvantitet, tillgänglighet och spridning i vår vardag av könsdiskriminerande reklam. Det har blivit svårare att värja sig och möjligheten att ”välja bort” könsdiskriminerande reklam har inskränkts. Det finns också tendenser i reklamen som är grövre, med en starkare anspelning på pornografi, än tidigare.
När kvinnor och flickor framställs som objekt bidrar det till att upprätthålla föreställningar om kvinnors underordning. Den ständiga exponeringen av dessa bilder bidrar också till en normalisering och en avtrubbning där vi riskerar att inte längre reagera på kränkningar och sexuella trakasserier. Regeringen anser att motverkandet av stereotypa och objektifierande bilder av kvinnor, liksom av kommersialisering och exploatering av kvinnor, är viktiga delar i vårt arbete för ett jämställt samhälle.
Det finns många olika sätt att arbeta mot sexualiseringen av det offentliga rummet: Opinionsbildande, attitydförändrande och kunskapsspridande. Regeringen har avsatt 2,5 miljoner kronor i projektmedel för detta syfte. Regeringen kan också använda de styrmedel man har till förfogande genom myndigheter, sändningstillstånd och liknande kanaler. Slutligen finns också lagstiftningsverktyget. Skulle sådana åtgärder behövas måste självklart de tryck- och yttrandefrihetsrättsliga värdena beaktas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.