Rehabiliteringskedjan
Skriftlig fråga 2019/20:91 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-02
- Överlämnad
- 2019-10-03
- Anmäld
- 2019-10-04
- Svarsdatum
- 2019-10-09
- Sista svarsdatum
- 2019-10-09
- Besvarad
- 2019-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
År 2008 infördes rehabiliteringskedjan som en större del av sjukförsäkringen. Det var en reform som påbörjades under statsminister Göran Perssons ledning men den S-ledda regeringen valde att inte lägga fram den så nödvändiga reformen.
Utgångspunkten för reformen var att skapa större möjligheter för sjukskrivna att komma tillbaka i arbete. Jag som moderat företrädare anser att människor ska erbjudas att arbeta 100 procent av sin förmåga. Alliansregeringen införde en tidsgräns i sjukskrivningen för att öka incitamenten att kunna återgå i någon form av sysselsättning. Införandet av tidsgränsen innebar att antalet sjukskrivningar sjönk. År 2016 valde den rödgröna regeringen att ta bort denna tidsgräns, och nu ökar antalet sjukskrivningar.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att minska antalet långa sjukskrivningar?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:91 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
S2019/04109/SF
Socialdepartementet
Socialförsäkringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:91 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Rehabiliteringskedjan
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att minska antalet långa sjukskrivningar.
Elisabeth Björnsdotter Rahm har under våren ställt samma fråga till Annika Strandhäll (Fråga 2018/19:619) vilken Annika Strandhäll besvarade den 19 maj 2019. Hon svarade då följande:
”Låt mig inledningsvis påminna om att den av moderaterna ledda regeringen införde en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen år 2008. Som en följd av detta kom människor vid cirka 100 000 tillfällen att utförsäkras från försäkringen. En mycket stor majoritet av dessa, 80 – 90 procent, återkom till sjukförsäkringen när detta var möjligt. Andra tog ut sin ålderspension i förtid, hänvisades till kommunernas försörjningsstöd eller fick sin försörjning via anhöriga. För många innebar regelverket att de utförsäkrades till otrygghet både två och tre gånger.
De som återvände till sjukförsäkringen statistikfördes som nya sjukfall, det kunde alltså inte bli några långa sjukfall i statistiken med en bortre tidsgräns i kraft. Den nuvarande regeringen avser inte att minska antalet långa sjukfall genom att dribbla med siffrorna eller skapa otrygghet för människor i behov av stöd.
Vi ska ha en sjukförsäkring vi kan lita på. Den ska ge ekonomisk trygghet och ett stöd åter i hälsa och arbete. Regeringen avskaffade 2016 den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Jag är stolt över att vi fick ett slut på det. Vi ser nu också att de långa sjukfallen inte ökar, utan har stabiliserat sig på samma nivå som gällde innan den bortre tidsgränsen trädde i kraft. Samtidigt stannar inte utmaningarna inom sjukförsäkringen vid borttagandet av den bortre tidsgränsen.
Viktigast är att ingen behöver bli sjuk av sitt jobb, att all ohälsa som kan förebyggas också förebyggs. Där har arbetsgivarna en central roll. Under förra mandatperioden lovade arbetsmarknadens parter att arbeta för friskare arbetsplatser genom avsiktsförklaringar som de lämnade till regeringen. Det är ett arbete som regeringen följer noggrant och förväntar sig resultat utifrån. Regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020 har också fokus på bl.a. ett hållbart arbetsliv.
Det är många olika aktörer, såsom arbetsgivaren, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som behöver bidra för att individen ska få ett gott stöd åter till hälsa och arbete och på så sätt minska risken för långa sjukskrivningar. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att åstadkomma detta. Arbetsgivaren är sedan den 1 juli 2018 skyldig att inom 30 dagar ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med den anställde som är sjukskriven. Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att, inom ramen för sitt lagstadgade samordningsansvar, förstärka arbetet med att ge stöd till individen. Regeringen har gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag – ett nolltoleransuppdrag – att se till att övergången mellan myndigheterna fungerar. Regeringen har gett Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att förbättra samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen. Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått i uppdrag att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser, och Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått i uppdrag att ta fram friskfaktorer som kan mätas och följas över tid.
Det faktum att det är flera aktörer som har ansvar för att ge individen stöd i sjukskrivningsprocessen innebär att det behövs dialog och samverkan mellan berörda aktörer. När detta brister är det ytterst individen som hamnar i kläm. För att trygga en välfungerande sjukskrivningsprocess har regeringen tillsatt en nationell samordnare som, med individens och samhällets bästa i fokus, ska främja samverkan mellan aktörerna i sjukskrivningsprocessen (Dir. 2018:27).
Vi kan konstatera att de insatser som vidtagits lett till att färre sjukfall startar och att sjukskrivningstiderna minskar. Försäkringskassan prognostiserar en minskning av de långa sjukfallen. Detta är en verklig förändring och inte bara ett annat sätt att bokföra sjukfrånvaron.”
Så svarade Annika Strandhäll och jag gör ingen annan bedömning. Enligt Försäkringskassans senaste prognos förväntas de långa sjukfallen minska i antal och detta bidrar starkt till att den samlade sjukfrånvaron förväntas minska under hela perioden fram till 2022.
Stockholm den 9 oktober 2019
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.