Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rehabiliteringscentrum i Diyarbakir

Skriftlig fråga 2001/02:145 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-31
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 oktober

Fråga 2001/02:145

 av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om rehabiliteringscentrum i Diyarbakir

Sverige stöder Human Rights Foundation i Turkiet i deras arbete med rehabilitering av tortyrskadade. Ett av fem rehabiliteringscentrum finns i Diyarbakir. Detta har återkommande trakasserats av turkiska myndigheter. Två läkare har förvisats, journaler har beslagtagits och de regionala myndigheterna förbereder stängning. Medan bekämpande av tortyr och behandling av tortyroffer är internationellt erkänt ger Turkiets handling motsatt bild: Tortyr är tillåtet medan behandling av offren är förbjudet.

Detta är helt oacceptabelt för ett land som kandiderar till EU. Sverige bör såväl bilateralt som internationellt agera för att verksamheter vid rehabiliteringscentrumet kan fortsätta så länge tortyr förekommer i landet.

Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta för att rehabiliteringscentrumet i Diyarbakir ska kunna fortsätta sitt arbete?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:145 besvarad av

den 16 november

Svar på fråga 2001/02:145 om rehabiliteringscentrum i Diyarbakir

Utrikesminister Anna Lindh

Marianne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att rehabiliteringscentrumet i Diyarbakir ska kunna fortsätta sitt arbete.

De åtgärder som har vidtagits mot Human Rights Foundations lokalkontor i Diyarbakir är mycket oroväckande. Frågan står högt på dagordningen i Sveriges bilaterala kontakter med Turkiet samt mellan EU och Turkiet. Strax efter ingreppet mot Human Rights Foundation kontaktade EU, på inrådan av bl.a. Sverige, det turkiska utrikesministeriet på hög nivå för att uttrycka sitt missnöje över ingreppet mot centret. Därefter har fortlöpande kontakt hållits med turkiska myndigheter. Utrikesministeriet har i sin tur framfört EU:s ståndpunkt till ministern för mänskliga rättigheter och lokala myndigheter. Frågan förs även upp i andra sammanhang, t.ex. i EU:s tal om mänskliga rättigheter i världen vid FN:s pågående generalförsamling.

I EU:s partnerskapsdokument för Turkiet återfinns tydliga krav på vilka prioriteringar den turkiska regeringen bör göra i sitt arbete med att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna. Åtgärderna mot Human Rights Foundation strider mot dessa prioriteringar och motverkar den turkiska regeringens ansträngningar att uppfylla Köpenhamnskriterierna om demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. Sverige och EU kommer att fortsätta att ställa krav på att Turkiet genomför nödvändiga politiska reformer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.