regionalpolitiken

Skriftlig fråga 2002/03:1194 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-30
Anmäld
2003-06-30
Besvarad
2003-07-09
Besvarad
2003-07-14
Svar anmält
2003-09-16
Anmäld
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 juni

Fråga 2002/03:1194

av Jörgen Johansson (c) till statsrådet Ulrica Messing om regionalpolitiken

Av rikets nya myndigheter har 74 % etablerats i Stockholms län. Detta trots att regeringen säger sig verka för att verksamheter ska utlokaliseras. Förmågan att lyckas i sina ambitioner är också förmågan att visa att man verkligen styr utvecklingen. Regeringen saknar den förmågan i dag. Vid sidan av de statliga verken har även andra statliga verksamheter som utlokaliseras en regionalpolitisk positiv effekt för den bygd där de etableras. Tyvärr kan vi konstatera att även sådan verksamhet styrs till redan gynnade tillväxtorter. Ett exempel på detta är den nya fängelseetableringen i Mälardalen.

Regeringen säger sig vara medveten om situationen, trots det sker ingen ändring. Alla bygders rätt till utveckling är bland annat beroende av en aktiv och stabil regionalpolitik. Regeringens förmåga att driva den är därför direkt avgörande för hur bygder utanför tillväxtcentra ges kraft att blomstra. De åtgärder vi hittills sett är nedslående. Den synen stärks av Glesbygdsverkets rapport i ärendet.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser statsrådet att göra för att på ett aktivt sätt ge alla bygder "rätten" att utvecklas, där utlokalisering av statlig verksamhet utgör en väsentlig del?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1194 besvarad av

den 9 juli

Svar på fråga 2002/03:1194 om regionalpolitiken

Statsrådet Ulrica Messing

Jörgen Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att på ett aktivt sätt ge alla bygder "rätten" att utvecklas och menar att utlokalisering av statlig verksamhet är en väsentlig del häri.

Liksom Sven Bergström i fråga 2002/03:1163 om åtgärder för att bryta regeringens centraliseringspolitik, som jag svarade på den 25 juni 2003, så tar Jörgen Johansson upp en aktuell rapport från Glesbygdsverket. Enligt denna har tre av fyra myndigheter, som bildats eller ombildats under den senaste tioårsperioden, lokaliserats till Stockholms län. Mitt svar till Jörgen Johansson blir därför i många avseenden detsamma som till Sven Bergström.

Låt mig först säga att regeringen, för att öka den ekonomiska tillväxten och stödja en mer positiv regional utveckling, bedriver en aktiv politik för att ta till vara de olika tillväxtmöjligheter som finns i hela landet. Den nya regionala utvecklingspolitiken bygger främst på ett ökat lokalt och regionalt engagemang i alla delar av landet, större regionala hänsynstaganden inom olika politikområden och en förbättrad sektorssamordning.

Riksdagen har vid en rad tillfällen uttalat sig om allmänna principer för såväl om- som nylokaliseringar av statliga verksamheter. De innebär bland annat att varje beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet, eller lokalisering av nya myndigheter, bör föregås av noggranna överväganden om att i första hand placera dem i länscentra eller i vissa andra orter i eller i anslutning till nationella regionalpolitiska stödområden. Alternativ lokalisering kan vara orter eller regioner där statlig verksamhet läggs ned eller som i övrigt är mindre väl försörjda med sådan verksamhet. I vart fall bör en annan lokaliseringsort än Stockholm övervägas. En utgångspunkt ska vara att myndigheterna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. De möjligheter som står till buds för att åstadkomma en bättre regional utveckling måste tas till vara så långt som möjligt.

Regeringen arbetar hela tiden efter dessa principer. Bland de orter som på senare år fått nya statliga verksamheter finns till exempel Kiruna, Boden, Umeå, Sollefteå, Kramfors, Härnösand, Sundsvall, Söderhamn, Falun, Katrineholm, Karlskoga, Visby, Karlsborg och Hässleholm.

På senare tid har regeringen lagt än större vikt vid angelägenheten av att lokalisera nya verksamheter till olika orter i landet; även när utredare, fackliga representanter och riksdagsledamöter motsatt sig detta.

Mitt svar på Jörgen Johanssons fråga är dels att "rätten" att utvecklas snarare bör beskrivas som en möjlighet till ökat lokalt och regionalt engagemang som regeringen understöder genom den nya regionala utvecklingspolitiken, dels att jag avser att ta till vara alla möjligheter att genom lämpliga lokaliseringar stödja en mer positiv regional utveckling.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.