Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regionalpolitiken och det höjda bensinpriset

Skriftlig fråga 2000/01:1200 av Hietala Nordlund, Barbro (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-10
Anmäld
2001-05-15
Besvarad
2001-05-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 maj

Fråga 2000/01:1200

 av Barbro Hietala Nordlund (s) till statsrådet Ulrica Messing om regionalpolitiken och det höjda bensinpriset

Nu har bensinpriset höjts igen. Bensinbolagens upptrappning av bensinpriset sker enligt känt mönster. Nu är bensinpriset över 11 kr per liter.

Dalarna och skogslänen är till stora delar glest befolkade och avstånden är ofta långa till arbete, service och utbildning. Arbetspendling många mil per dag är vanligt och många familjer tvingas att ha två bilar. Kollektivtrafik saknas eller är mycket bristfällig vilket gör att bilen är det ofrånkomligt viktigaste transportmedlet.

Med de höga bensinkostnader som enskilda, näringsliv och företag drabbas av riskerar de regionalpolitiska klyftorna att fördjupas ytterligare.

Det får heller inte bli så att enbart de mest välbeställda ska ha råd att ha bil i framtiden.

Olika politikerområden berörs och måste samverka för att uppnå en bättre regionalpolitisk balans mellan glesbygd och tillväxtområden i landet.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att det höga bensinpriset inte ytterligare försämrar möjligheterna till en god regionalpolitisk utveckling i Dalarna?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1200 besvarad av

den 17 maj

Svar på fråga 2000/01:1200 om regionalpolitiken och det höjda bensinpriset

Statsrådet Ulrica Messing

Barbro Hietala Nordlund har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta så att det höga bensinpriset inte ytterligare försämrar möjligheterna till en god regionalpolitisk utveckling i Dalarna.

Dalarna och de övriga skogslänen är till stora delar glest befolkade, och avstånden kan vara stora till arbete, service och utbildning. Samtidigt är kollektivtrafiken ofta mycket bristfällig, vilket gör att bilen för många är det viktigaste transportmedlet.

Den höjning av drivmedelspriserna som har skett den senaste tiden har inte orsakats av någon skattehöjning. Bensinskatten har endast förändrats med några ören per liter under de senaste åren. Den 1 juli 1997 var bensinskatten 4,47 kr per liter. I dag är den 4,50 kr per liter. Skatterna på bensin och andra bränslen utgör viktiga styrmedel i miljöpolitiken som syftar till att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Skattenivåerna på bensin och diesel för innevarande år fastställdes av riksdagen i samband med behandlingen av budgeten för 2001. Regeringen ser nu inte någon anledning att sänka skatten på bensin och diesel.

Fr.o.m. inkomståret 2001 har avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen i egen bil höjts från 15 kr till 16 kr per mil.

Men, boende i mer glest befolkade delar av landet innebär även fördelar, t.ex. är boende- och lokalkostnaderna i dessa områden ofta lägre än vad som är fallet i bl.a. tillväxtområden.

Många faktorer kan bidra till god utveckling, inte minst kommunikationer och utbildningsmöjligheter, samt en attraktiv livsmiljö. Såväl de generella villkoren för näringslivets utveckling, som det lokala och regionala näringslivsfrämjande arbetet spelar också in. Det är väsentligt att öka tillgängligheten till arbete, service och utbildning, t.ex. genom att utnyttja modern informationsteknologi.

Den ojämna utvecklingen mellan olika delar av Sverige riskerar att i framtiden skapa ökade klyftor mellan människor och regioner, och i förlängningen därmed både tillväxt- och välfärdsproblem. Regeringen anser att hela landets resurser ska tas till vara på ett sätt som främjar den sammanlagda tillväxten.

Utöver ovanstående vill jag hänvisa till att regeringen under hösten 2001 avser att presentera en proposition om en förnyad regionalpolitik för hela landet. Innan dess kan jag inte uttala mig om vilka förslag regeringen kommer att lägga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.