Regeringens svar på larmsignaler från hälso- och sjukvården
Skriftlig fråga 2015/16:757 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-05
- Överlämnad
- 2016-02-07
- Anmäld
- 2016-02-09
- Svarsdatum
- 2016-02-17
- Sista svarsdatum
- 2016-02-17
- Besvarad
- 2016-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Regeringen och ansvarigt statsråd Gabriel Wikström bör ge tydliga besked om vilka ytterligare konkreta förslag regeringen avser att genomföra för att underlätta och ge bättre förutsättningar för hälso- och sjukvården. Larmsignaler ljuder allt högre, och det är regeringen och ansvarigt statsråds ansvar att ta dessa larm på allvar och agera.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har under hösten uttryckt sig så här och varnar för liv och hälsa, begynnande undanträngningseffekter samt samhällets funktionalitet. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, uttrycker nuvarande läge som att under den extrema situation som råder går det dock inte att fullfölja lagstiftningen.
Rubriker i till exempel tidningen Kvällsposten den 1 februari 2016 sammanfattar läget: Sjuksköterskan: Det har aldrig varit värre. Sjukhusen larmar: Vården är i total kris. I Blekinge är vårdkrisen på en nivå som gör att patientsäkerheten är hotad, enligt Vårdförbundet. I Kalmar har akutmottagningen stora rekryteringsbehov eftersom personalen säger upp sig.
Redan före det akuta läget med 80 000 asylsökande inom två månader fanns det utmaningar inom vården. Återigen växande väntetider, undvikbara vårdskador som ställer patientsäkerheten på prov, att bostadsort är avgörande för cancerbehandling i rimlig tid samt brist på vårdpersonal, som ställer in arbetspass för att vårdteam inte är kompletta.
Denna bild kompletteras ytterligare av den nya aktuella undersökningen Euro Health Consumer Index för 2015, en jämförande undersökning som analyserar utvecklingen inom hälso- och sjukvården i Europas länder. Sverige delar sistaplatsen med Storbritannien, Polen och Irland gällande väntetider inom vården.
Samtidigt har regeringen med kirurgisk precision tagit bort alla delar av den tidigare alliansregeringens påbörjade systematiska arbete för att minska och helt ta bort de långa väntetiderna inom vården, såsom den så kallade kömiljarden med dess krav på konkreta resultat gällande minskade väntetider. SKL visar också att år 2007 fick en fjärdedel av patienterna vänta mer än 90 dagar på operation i specialiserad vård, medan det år 2014 var färre än var sjunde patient.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till regeringen och ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:
Vilka ytterligare konkreta och långsiktiga nationella strategiska åtgärder ska regeringen och ansvarigt statsråd vidta nu för att underlätta vardagen för hälso- och sjukvårdens medarbetare och stärka patienten, med anledning av det ansträngda läget i delar av hälso- och sjukvården?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:757 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/00897/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:757 av Cecilia Widegren (M) Regeringens svar på larmsignaler från hälso- och sjukvården
Cecilia Widegren har frågat mig vilka ytterligare konkreta och långsiktiga nationella strategiska åtgärder som jag och regeringen ska vidta med anledning av det ansträngda läget i delar av hälso- och sjukvården, för att underlätta vardagen för hälso- och sjukvårdens medarbetare och stärka patienten.
Hälso- och sjukvårdssystemets organisation och funktion är komplex materia. Problem måste angripas från flera olika håll. Med de insatser som regeringen från och med i år har kunnat påbörja lägger vi inom ramen för den s.k. Professionsmiljarden fokus på bl.a. en av de mest angelägna bakomliggande orsakerna till nuvarande situation – kompetensförsörjningen.
Kompetensförsörjning inbegriper dels hälso- och sjukvårdens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare och kompetens, men kan även ses ur ett bredare perspektiv. Frågor om hur tid och resurser kan frigöras genom att använda vårdens medarbetare på bästa möjliga sätt och bättre administrativa stöd och verktyg är fundamentala för en positiv utveckling av hälso- och sjukvården. Med mer tid över för patienterna menar jag att även tillgängligheten till vården förbättras.
Regeringen arbetar också med att ta om hand resultaten från flera strategiska utredningar som den tidigare regeringen tillsatte. Det handlar bl.a. om den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården som nyligen har lämnat har lämnat sitt slutbetänkande och utredningen om högspecialiserad vård. Om vi tillsammans med sjukvårdshuvudmännen ska kunna bidra till en mer robust och effektiv organisering av framtidens hälso- och sjukvård måste nya arbetssätt och strukturer utvecklas.
Det finns även behov av att fortsätta förbättra uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Som en följd av detta har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utveckla den nationella uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. I uppdraget ingår att göra årliga mätningar av väntetider inom hälso- och sjukvården och att analysera orsaker och konsekvenser av skillnader i tillgänglighet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2018. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har dessutom fått medel för att samordna uppföljningen och utvecklingen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Insatserna ska särskilt fokusera på att utveckla uppföljningen av tillgängligheten inom cancervården och primärvården.
Stockholm den 17 februari 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.