regeringens slutsatser av IFAU:s utredning
Skriftlig fråga 2004/05:2027 av B Hamilton, Carl (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-07-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-08-15
- Svar anmält
- 2005-09-13
- Anmäld
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 juli
Fråga 2004/05:2027
av Carl B Hamilton (fp) till statsrådet Hans Karlsson om regeringens slutsatser av IFAU:s utredningRegeringens politik för offentligt försörjd ledighet, så kallat friår, har utvärderats av forskningsinstitutet IFAU vid Uppsala universitet. Resultatet är förödande, och bekräftar riktigheten i beteckningen "stolleprov". Sedan tidigare vet vi, bland annat genom Hans Karlsson i en interpellationsdebatt hösten 2004, att kostnaden för friår är hög, nämligen ca 4 mdr kr per år.
Nu vet vi dessutom, genom IFAU, att vara friårsledig innebär en lägre framtida lön. Ett år efter ledigheten tjänar de som varit skatteförsörjda med friår i genomsnitt 3 % eller 600 kr mindre per månad än de annars skulle ha gjort. De friårslediga arbetar i samma omfattning efter friåret som de skulle ha gjort om de inte hade varit skatteförsörjt lediga. Sjukfrånvaron påverkas inte heller av friårsledigheten, tvärtemot huvudargumentet hos idéns anhängare. Resultaten antyder dessutom att anställda som är äldre än 60 år går i pension tidigare om de har varit friårslediga. Detta strider mot regeringens i andra sammanhang officiellt angivna politik. Friårsvikarierna stärker sin ställning på arbetsmarknaden, men det sker per definition på andras bekostnad.
Fråga:
Vilka åtgärder i höstbudgeten och senare fram till valet 2006 avser statsrådet att vidta med anledning av den starkt kritiska utvärderingen av skattefinansierat friår?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2027 besvarad av
den 15 augusti
Svar på fråga 2004/05:2027 om regeringens slutsatser av IFAU:s utredning
Statsrådet Hans Karlsson
Carl B Hamilton har mot bakgrund av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärderings (IFAU) senaste utvärdering av friåret, Friårets arbetsmarknadseffekter (2005:10), frågat mig vilka åtgärder i höstbudgeten och senare fram till valet 2006 jag avser att vidta med anledning av den starkt kritiska utvärderingen av skattefinansierat friår.
Av IFAU:s utvärdering av friårsförsöket som bedrevs i tolv kommuner under februari 2002 till och med december 2004 framgår att friårsvikariaten stärker de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden. Friårsvikariernas framtida arbetslöshet minskar som en effekt av friårsvikariaten. Likaså minskar det totala antalet dagar som vikarierna är registrerade vid arbetsförmedlingen. Sedan tidigare vet vi också att friårsvikariaten som arbetsmarknadspolitisk åtgärd har en låg undanträngningseffekt på riktiga jobb.
Utvärderingen visar vidare att friårsledigheten innebär en lägre lön ett år efter ledigheten. Löneeffekten varierar dock mellan olika grupper av arbetstagare. Likaså tycks de friårslediga arbeta efter ledigheten i samma omfattning som de skulle ha gjort om de inte hade deltagit i friårsförsöket. Det går inte heller att belägga att sjukfrånvaron minskar efter friårsledigheten. Utvärderingen ger inte något stöd för att friårsledighet skulle ge en högre pensionsålder.
Viktigt är dock att komma ihåg att friåret också ska ses som en livskvalitetsreform och även bedömas ur den aspekten. Kvinnor och män kan genom friårsledigheten få möjlighet att förverkliga sina livsprojekt som till exempel att vidareutbilda sig och starta eget företag. Friåret är en relativt ny åtgärd och den arbetsmarknadspolitiska inriktningen av friårsprogrammet har stärkts i och med att friåret infördes i hela landet i januari 2005. Med en tydligare arbetsmarknadspolitisk inriktning av friåret har arbetssökande ur de prioriterade grupperna inom arbetsmarknadspolitiken fått en större del av friårsvikariaten. Särskilt uppmuntrande är den höga andelen utlandsfödda bland dem som har gått in som vikarier.
För att kunna utvärdera friårets arbetsmarknadseffekter för dem som deltagit i friårsprogrammet efter förändringen av förordningen (2001:1300) om friåret behövs dock en betydligt längre uppföljningshorisont. Jag är därför inte beredd att i detta skede föreslå några förändringar av reglerna för friåret.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.