Till innehåll på sidan

Regeringens inställning till skrivelse angående infrastrukturen i sydöstra Skåne

Skriftlig fråga 2023/24:850 av Adrian Magnusson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-04-26
Överlämnad
2024-04-29
Anmäld
2024-05-02
Svarsdatum
2024-05-08
Sista svarsdatum
2024-05-08
Besvarad
2024-05-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Kommunerna i sydöstra Skåne har skrivit till Trafikverket inför arbetet med den nationella planen för infrastruktur. Det lyfts bland annat fram att det behövs satsningar på väg E65, riksväg 11 samt Ystad-Österlenbanan, alltså järnvägen mellan Malmö och Simrishamn. Infrastrukturen i sydöstra Skåne skulle behöva prioriteras, inte minst då en av landets största hamnar för passagerar- och godstrafik finns i Ystads hamn. Hamnen utgör därmed också en viktig port till kontinenten, något som är särskilt viktigt med tanke på Sveriges medlemskap i Nato. 

I skrivelsen lyfts just det säkerhetspolitiska läget och sydöstra Skånes utsatta läge fram som en viktig grund för att infrastrukturen i sydöstra Skåne kommer att behöva stärkas. I kommentarer till skrivelsen har även Natomedlemskapet lyfts. 

Med anledning av detta är min fråga till statsrådet Andreas Carlson:

 

Gör statsrådet bedömningen att det säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato kommer att leda till satsningar på infrastrukturen i sydöstra Skåne, och i så fall vilka initiativ avser statsrådet att ta?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:850 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Svar på fråga 2023/24:850 Regeringens inställning till skrivelse angående infrastrukturen i sydöstra Skåne

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Svar på fråga 2023/24:850 av Adrian Magnusson (S)
Regeringens inställning till skrivelse angående infrastrukturen i sydöstra Skåne

Adrian Magnusson har frågat mig om jag gör bedömningen att det säkerhetspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato kommer att leda till satsningar på infrastrukturen i sydöstra Skåne, och i så fall vilka initiativ jag avser att ta.

Väl fungerande och underhållna vägar och järnvägar är en viktig förutsättning i det civila och militära försvaret. Sveriges medlemskap i Nato och deltagande i Natos operationsplanering kommer att ställa ökade krav på civil och militär förmåga att stödja Nato på svenskt territorium, där bl.a. transportinfra­struktur och transporter är av betydelse för värdlandsstöd och militär mobilitet.

Regeringen har påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026–2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Som en del i detta arbete har Trafikverket haft i uppdrag att i den långsiktiga planeringen för utvecklingen av transportsystemet, och i planeringen för att stärka myndighetens operativa förmågor vid vidmakthållandet av transportinfrastrukturen, beakta totalförsvarets krav i enlighet med vad som anges i förordningen om statliga myndigheters beredskap. Detta uppdrag redovisades den 15 januari 2024 och bereds nu inom Regeringskansliet. Underlagen kommer ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Efter att riksdagen har beslutat om propositionen, inklusive hur stor den 12-åriga ekonomiska planeringsramen ska vara, kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. I denna del av processen utreds och analyseras konkreta projekt och åtgärder.

Enligt ett separat regeringsuppdrag, som också redovisades den 15 januari 2024, ska Trafikverket bl.a. föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap eller krig för myndigheterna inom beredskapssektorn transporter. Underlagen analyseras och bereds nu inom Regeringskansliet.

Stockholm den 8 maj 2024

 

 

 

Andreas Carlson

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.