Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regeringens dröjsmål med yttrande till Europeiska domstolen

Skriftlig fråga 2004/05:249 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-29
Besvarad
2004-11-03
Svar anmält
2004-11-08
Anmäld
2004-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 oktober

Fråga 2004/05:249

 av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Barbro Holmberg om regeringens dröjsmål med yttrande till EG-domstolen

Ett, av många, exempel ur ett dagligt asylsökarperspektiv:

Till Europadomstolen anmäldes i september i år ett ärende rörande fråga om utvisning eller splittring av en invandrarfamilj. Domstolen beredde ärendet på knappt tre veckor och har i brev tillskrivit den svenska regeringen i slutet av september med begäran om yttrande senast i början av januari 2005.

Regeringen nöjer sig icke härmed utan har begärt förlängd tid till mitten av februari 2005 med att svara. Ytterligare väntan således för en familj som redan är hårt prövad av långsam hantering i den byråkratiska kvarnen.

Det ärende, omfattande 125 sidor, som Europadomstolen sålunda beredde på knappt tre veckor, inklusive översättning och sammanfattning, behöver regeringen @ som borde ha fördel av närhet till och viss förhandskännedom genom berörda svenska myndigheter @ drygt fyra och en halv månad på sig för att yttra sig över. Det är knappast skäligt.

Vilka allmänna åtgärder, med bortseende från ett enskilt ärende, är invandrarministern beredd att vidta i syfte att snabba upp regeringens handläggning av begärda yttranden från Europadomstolen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:249 besvarad av

den 3 november

Svar på fråga 2004/05:249 om regeringens dröjsmål med yttrande till Europeiska domstolen

Utrikesminister Laila Freivalds

Henrik S Järrel har, med hänvisning till ett enskilt klagomål mot Sverige inför Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, frågat migrationsministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta i syfte att påskynda regeringens handläggning av yttranden till Europadomstolen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Inledningsvis vill jag framhålla att målen mot Sverige inför Europadomstolen rör många olika rättsområden och inte enbart utlännings-rätten. I de fall där Europadomstolen begär att regeringen ska yttra sig över ett klagomål utarbetas en svarsinlaga i Utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda departement. Handläggningen förutsätter att myndigheternas akter lånas in. I mål som rör utlänningar inhämtas dessutom ibland kompletterande utredning från utlandsmyndigheten i den stat från vilken klaganden kommer. Regeringens inlagor är ofta omfattande. De innehåller inte bara argumentering i själva saken utan behandlar dessutom både fakta och relevant lagstiftning samt frågor om Europadomstolens behörighet.

I samband med att regeringen ombeds att yttra sig över ett klagomål anger Europadomstolen en svarsfrist, som vanligen uppgår till cirka tre månader. Regeringens ambition är att inlämna svar inom denna frist utan att behöva begära anstånd. Så sker också i största möjliga utsträckning. Samtidigt har regeringen ambitionen att ge domstolen en tydlig bild av vad som förekommit i målet. Det arbete som detta förutsätter är tidskrävande. I vissa mål kan regeringen tvingas begära anstånd hos domstolen. Det kan bero på att målet är komplicerat men också på det rådande arbetsläget. Under hösten har det skett en markant ökning av antalet mål som kommunicerats med regeringen vilket inneburit att fristerna i flera mål sammanfallit. Det har därför varit nödvändigt att begära anstånd i några av dessa mål. I sammanhanget vill jag framhålla att det är Europadomstolen som avgör om anstånd ska beviljas.

Mot bakgrund av ovanstående redogörelse avser jag inte för närvarande att vidta några åtgärder med avseende på handläggningen av målen mot Sverige inför Europadomstolen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.