Regeringens arbetslöshetsmål
Skriftlig fråga 2015/16:856 av Edward Riedl (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-22
- Överlämnad
- 2016-02-24
- Anmäld
- 2016-02-25
- Svarsdatum
- 2016-03-02
- Sista svarsdatum
- 2016-03-02
- Besvarad
- 2016-03-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Trots att i stort sett alla seriösa bedömare dömt ut regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 tror arbetsmarknadsminister Ylva Johansson fortfarande att man kan nå målet. Konjunkturinstitutet pekar på att arbetslösheten i Sverige kommer att öka efter 2018 och därmed aldrig kommer att vara i närheten av de låga arbetslöshetssiffrorna om 4-5 procent som är fallet i exempelvis Tyskland.
Regeringens skattehöjarpolitik gör det dessutom svårare för Sverige att nå målet om lägst arbetslöshet i EU. Utan strukturella reformer och en tydlig omläggning av regeringens politik finns det således ingenting som tyder på att målet kommer att uppnås. Åtta av tio svenskar har insett detta och tror inte heller på regeringens arbetslöshetsmål. Den enda chansen att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, med nuvarande ekonomiska politik, tycks vara att arbetslösheten i länder som Tyskland, Österrike och Tjeckien börjar stiga kraftigt.
Med anledningen av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Har arbetsmarknadsministern gjort det ställningstagandet att svenska folket och Konjunkturinstitutet har fel i sin bedömning av den framtida arbetslöshetsutvecklingen?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:856 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2016/00417/SV | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknadsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:856 av Edward Riedl (M) Regeringens arbetslöshetsmål
Edward Riedl har frågat mig om jag har gjort det ställningstagandet att svenska folket och Konjunkturinstitutet har fel i sin bedömning av den framtida arbetslöshetsutvecklingen.
Regeringens mål att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020 tydliggör prioriteringarna för den ekonomiska politiken. Mot bakgrund av den mycket höga arbetslöshet som den förra regeringen lämnade efter sig kommer det givetvis att krävas ytterligare reformer från regeringens sida för att varaktigt minska arbetslösheten.
Efterfrågan på arbetskraft är stark och enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar ökar sysselsättningen i god takt, främst bland utrikes födda kvinnor, samtidigt som arbetslösheten tydligt minskar, inte minst bland ungdomar. Även långtidsarbetslösheten minskar efter att ha bitit sig fast på mycket höga nivåer de senaste åren. Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden är således bred och berör flera grupper.
Samtidigt har förutsättningarna att nå målet om lägst arbetslöshet i EU 2020 blivit mer utmanande sedan våren 2013 när det först presenterades. Den tilltagande oron i omvärlden gör att många människor med skyddsbehov kommer till Sverige de närmaste åren. Denna befolkningstillväxt är välkommen eftersom den möter den demografiska utvecklingen samtidigt som den på längre sikt bedöms innebära fler sysselsatta och en starkare ekonomisk utveckling. Samtidigt tar det tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden vilket bedöms leda till en initialt högre arbetslöshet.
Mot denna bakgrund avser regeringen att återkomma med förslag på ytterligare åtgärder för högre sysselsättning och varaktigt lägre arbetslöshet i kommande budgetpropositioner.
Stockholm den 2 mars 2016
Ylva Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.