Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regeringens ansvar för svenska medborgares rätt till rättslig prövning

Skriftlig fråga 2003/04:1423 av von Sydow, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-08-18
Besvarad
2004-08-19
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juli

Fråga 2003/04:1423

 av Henrik von Sydow (m) till utrikesminister Laila Freivalds om regeringens ansvar för svenska medborgares rätt till rättslig prövning

I två och ett halvt år har en svensk medborgare suttit fängslad på den amerikanska flygbasen Guantánamo Bay på Kuba. Vägen till frigivningen är kantad av enskilda protester och långsamma diplomatiska förhandlingarna mellan USA och Sverige.

Mot bakgrund av den extremt långa tidsfristen då den svenska medborgaren hölls fängslad utan rättslig prövning finns det all anledning att regeringen utvärderar sitt eget agerande i frågan.

Hur avser ministern att utvärdera det egna ansvaret för att en svensk medborgare i mer än två och ett halvt år hölls fängslad utan rättslig prövning?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1423 besvarad av

den 17 augusti

Svar på frågorna 2003/04:1423 om regeringens ansvar för svenska medborgares rätt till rättslig prövning och 1424 om redovisning av "tyst diplomati"

Utrikesminister Laila Freivalds

Henrik von Sydow har frågat mig dels hur jag avser att redovisa vilka diplomatiska insatser som gjordes för att motverka att en svensk medborgare i mer än två och ett halvt år hölls fängslad utan rättslig prövning, dels hur jag avser att utvärdera det egna ansvaret för att en svensk medborgare i mer än två och ett halvt år hölls fängslad utan rättslig prövning. Jag har valt att besvara båda frågorna i ett sammanhang.

Låt mig först säga att alltsedan vi i januari 2002 informerades om att en svensk medborgare förts till den amerikanska militärbasen Guantánamo på Kuba har vi varit i mycket nära kontakt med de amerikanska myndigheterna i detta ärende. Vi krävde att få besked om på vilka grunder han kvarhölls, vilka anklagelser som man på amerikansk sida riktade mot honom samt om den fortsatta processen. Våra kontakter inriktades också på att få till stånd besök hos svensken. Sammanlagt genomfördes fyra besök till Guantánamo.

Vi framförde vid upprepade tillfällen till amerikanarna vår uppfattning att det enligt folkrätten enbart finns två grunder att frihetsberöva någon i en situation som den som svensken befann sig i: antingen ska han behandlas som krigsfånge eller som civil, som gripits i samband med en väpnad konflikt, och i båda fallen behandlas enligt Genèvekonventionerna. Om han är att betrakta som en civil misstänkt för brott, ska han behandlas i enlighet med det regelsystem på fri- och rättighetsområdet som då blir tillämpligt. Vi deklarerade också att det enligt svensk uppfattning var oacceptabelt att de frihetsberövade förlorat sina rättssäkerhetsgarantier genom att USA valt att klassificera de frihetsberövade som "fiendekombattanter". Då några anklagelser inte framfördes och svensken inte heller klassificerades som en krigsfånge enligt Genèvekonventionen var det regeringens uppfattning att han hölls frihetsberövad i strid med internationell rätt. Mot den bakgrunden krävde vi att han omedelbart skulle friges.

Låt mig även påminna om att Sverige är det land som tydligast sagt vad man tycker när det gäller Guantánamosituationen och fångarnas rättsliga status. Vi har aktivt drivit svenskens fall gentemot de amerikanska myndigheterna och givit offentlighet åt våra åtgärder. De svenska synpunkterna har framförts vid så gott som varje tillfälle som vi träffat representanter för den amerikanska administrationen, inklusive av flera statsråd. När jag i februari i år träffade den amerikanske utrikesministern var detta en fråga som jag särskilt uppmärksammade. Även statsministern tog upp ärendet i sitt möte med president Bush i slutet av april.

Ärendet har varit föremål för flera riksdagsfrågor och även berörts i en interpellation.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att kontakterna med amerikanarna har varit mycket omfattande, vilket bland annat framgår av den mycket noggranna redovisning av ärendet som gjordes i samband med konstitutionsutskottets granskning den 8 april 2003. Kontakterna med de amerikanska myndigheterna fortsatte med samma intensitet ända fram till frigivandet i början av juli i år.

Från regeringens sida har vi löpande informerat såväl svenskens far som dennes advokat (Peter Althin) om ärendets utveckling. Vi har också vid flera tillfällen redovisat och diskuterat ärendet med representanter för Guantánamogruppen, i vilkens styrelse Henrik von Sydow själv ingår.

Uppgifter om de åtgärder som vidtagits finns dessutom redovisade hos UD och är, i den utsträckning de inte omfattas av sekretess, tillgängliga för envar.

Mot denna bakgrund anser jag att någon ytterligare, mera detaljerad redovisning av våra kontakter med de amerikanska myndigheterna inte är nödvändig. Under ärendets gång har en löpande bedömning gjorts av effekterna av de åtgärder som vidtagits och jag anser därför inte att det finns någon anledning att göra någon ytterligare utvärdering av regeringens hantering av detta ärende.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.