Regelverk vid slakttransporter

Skriftlig fråga 2020/21:3387 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-07-29
Överlämnad
2021-07-30
Besvarad
2021-08-13
Sista svarsdatum
2021-08-13
Svarsdatum
2021-08-13
Anmäld
2021-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Varje år slaktas det ungefär 2,5 miljoner grisar i Sverige, och de är uppfödda på knappt 900 gårdar. Vid ungefär 6 månaders ålder är det dags för merparten av dessa att slaktas, varav de flesta måste transporteras med specialbyggda bilar till ett storskaligt slakteri. Under denna process, lastning, förflyttning och avlastning, finns det vissa regler att leva upp till och ansvaret för att så sker ligger hos det aktuella transportföretaget. Syftet med reglerna är naturligtvis att säkerställa en grundläggande nivå av djurvälfärd och jordbruksverket listar tydligt vilka krav som gäller för samtliga djurtransporter:

  • Du får bara transportera dina djur när de är lämpliga att transportera.
  • Du får inte transportera djur som är sjuka eller skadade. Om djuren är lindrigt sjuka eller skadade kan du transportera dem om de inte lider under transporten.
  • Om det behövs ska du kunna sköta om djuren under transporten.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska vara utformat så att djuren både kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning.
  • Om det behövs ska du kunna sätta in skiljeväggar som skyddar djuren i utrymmet.
  • Utrymmet där djuren transporteras ska ha god ventilation och ska skydda djuren mot skador under transporten.
  • När du lastar i eller ur djuren ur fordonet ska du använda lämplig utrustning, till exempel lastramper. Om det finns behov ska rampen ha räcken och tvärgående ribbor som gör att djuren inte faller av rampen eller halkar. Rampen ska luta så lite som möjligt.

Vidare finns det en lång rad andra regler som måste följas vid transport av grisar, exempelvis att transportbilen som används måste vara ren och torr, samt minsta utrymme som gäller för transporten baserat på individernas tyngd. Därtill finns regler för transporter som är längre än 50 kilometer samt vad som gäller för att tillåta transporter vars körtid överstiger åtta timmar.

En pilotstudie (Bornhede, 2014) har tidigare visat att transportörer har använt sig av olika arbetssätt då de lastat på eller av grisar. Samtidigt uttryckte de en stor oro över att de eventuellt inte har gjort på rätt sätt, inte minst då deras arbete har skett under tidspress. Mot bakgrund av alla de regler som måste följas är denna osäkerhet inte särskilt förvånande. Missförhållanden i samband med dessa transporter är dessutom väldokumenterade och enligt diverse observationer står det klart att regelverk inte följs. Därtill står det klart att hänsyn till grisarnas beteende inte tas, då de är oerhört intelligenta individer med starka familjeband som känner en enorm stress vid vissa situationer som tillåts idag (som att buntas ihop med för dem helt främmande grisar).

Mot den bakgrunden har jag följande fråga till näringsminister Ibrahim Baylan:

Kan vi förvänta oss att ministern tar initiativ till att stärka kontrollerna av, eller skyddet för djur i allmänhet och grisar i synnerhet i samband med att de ska transporteras till slakt och hur ser ministern på gällande regelverk?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3387 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)


Svar på fråga 2020/21:3387 av Markus Wiechel (SD)
Regelverk vid slakttransporter

Markus Wiechel har frågat mig om det kan förväntas att jag tar initiativ till att stärka kontrollerna av, eller skyddet för djur i allmänhet och grisar i synnerhet i samband med att de ska transporteras till slakt och hur jag ser på gällande regelverk.

Låt mig inleda med att konstatera att Sverige har, jämfört med många andra länder inom EU, en stark djurskyddslagstiftning. Ett exempel är att djurtransporter till slakt i normalfallet är begränsade till 8 timmar. Lagstiftningen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Det är viktigt att lagstiftningens krav efterlevs i alla delar av ett djurs liv. Inget djur ska behöva lida i onödan. Tyvärr förekommer det att den som ansvarar för ett djur av olika skäl inte följer de bestämmelser som finns. I de fallen är det viktigt att det finns en väl fungerande djurskyddskontroll. Djurskyddskontrollen är en viktig fråga för regeringen och mot den bakgrunden följer regeringen kontinuerligt upp hur kontrollen utförs och fungerar.

Regeringen anser att ett starkt och välfungerande djurskydd är högt prioriterat. Det är viktigt för djurens välmående samtidigt som det utgör ett mervärde och stärker förtroendet för svensk animalieproduktion. Den 17 juni i år överlämnade regeringen också remissen Brott mot djur – skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem till Lagrådet. I remissen föreslås vissa förändringar i sanktionssystemet vid brott mot djur för att vässa systemet och ytterligare säkerställa djurskyddet. Regeringen värnar om den höga nivå av djurskydd som säkerställs genom djurskyddslagstiftningen.

Stockholm den 13 augusti 2021

Ibrahim Baylan

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.