Regelförenkling för att öka produktion och användning av biogas
Skriftlig fråga 2021/22:731 av Rickard Nordin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-12
- Överlämnad
- 2022-01-12
- Anmäld
- 2022-01-13
- Svarsdatum
- 2022-01-19
- Sista svarsdatum
- 2022-01-19
- Besvarad
- 2022-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Att Biogasmarknadsutredningens förslag nu äntligen börjat genomföras är välkommet. Förslagen gäller däremot främst befintlig teknik, och ny teknik saknas inte bara här utan även i annan lagstiftning. Ett exempel på detta är miljöprövningsförordningen (MPF) som inte alls hängt med i utvecklingen och därtill är otydlig kring vad som gäller.
Huvudproblemet är motsättningen mellan förbränning och förgasning i MPF:
Avseende förbränning räcker det med kommunal anmälan för anläggningar med en installerad kapacitet på upp till 20 megawatt. (MPF kap. 21 § 11)
Avseende förgasning räcker det också med kommunal anmälan för anläggningar med en installerad kapacitet på upp till 20 megawatt. (MPF kap. 21 § 4) Alltså helt analogt med förbränning.
Det finns sedan en annan mer allmän skrivning som säger att tillståndsplikt till länsstyrelsen gäller för anläggningar som tillverkar mer än 1 500 megawattimmar gas som egentligen beskriver uppgradering av gas (intentionen från lagstiftaren är antagligen att adressera uppgraderingsanläggningar för fordonsgas) (MPF kap. 21 § 5.)
Detta är helt ologiskt. För att producera 1500 MWh per år så räcker det med en installerad kapacitet på 1 500 megawattimmar/8 760 timmar = 171 kilowatt. Man kan alltså bygga en stor anläggning som förbränner 20 megawatt biomassa och det räcker med kommunal anmälan. Men om biomassan i stället förgasas kan anläggningen inte ens vara på 0,2 megawatt för att det ska krävas tillstånd av länsstyrelsen.
Situationen blir ännu mer konstig av det faktum att om samma verksamhetsutövare även hade förbränt den resulterande förnybara gasen så hade den kunnat betrakta förgasning + förbränning som en och samma anläggning, och då hade man hamnat i § 11. Det betyder, allt annat lika, att om man lägger till ett förbränningssteg till verksamheten (och den miljöbelastning som det innebär med emissioner till luft) så blir konsekvensen att det blir en enklare och billigare miljöprövning i stället för en mer komplex dito.
Biogasmarknadsutredningen visar på den stora potential som finns inom denna teknik. Baserat på de potentialbedömningar som redovisas i utredningen bör den tekno-ekonomiska/praktiska produktionspotentialen för biogas från rötning i Sverige vara mellan 14 och 15 terawattimmar 2030. Den tekno-ekonomisk-ekologiska potentialen för biogas från förgasning bör vara mellan 16 och 22 terawattimmar 2030. I ett längre perspektiv till 2050 skulle potentialen ligga kring 30 terawattimmar (avser förgasning). Det är avsevärda mängder som skulle kunna komma till stor nytta. Då kan inte regelverken fördyra och försvåra i onödan.
Den självklara lösningen är såklart att förenkla även för den som förgasar. Det enda som krävs för att det ska vara möjligt är att Naturvårdsverket utformar nya vägledningar kring pyrolys och förgasning.
Min fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll blir därför:
Är ministern beredd att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utföra nya vägledningar kring pyrolys och förgasning för att underlätta användandet och tillämpningen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:731 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:731 av Rickard Nordin (C) Regelförenkling för att öka produktion och användning av biogas
Rickard Nordin har frågat mig om jag är beredd att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya vägledningar kring pyrolys och förgasning för att underlätta användandet och tillämpningen.
Gällande biogas generellt är regeringens bedömning att produktion av hållbara förnybara drivmedel bör främjas, liksom investeringar i produktion och distribution av biogas. Detta slås fast i den klimatpolitiska handlingsplanen (prop. 2019/20:65). Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öka stödet till inhemsk biogasproduktion. Exempelvis har 200 miljoner kronor satsats på ett innovationskluster för flytande biogas under perioden 2018–2022. Vidare avsätts 500 miljoner kronor för 2022 i syfte att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Under år 2023 och 2024 ska 700 miljoner kronor per år tillföras för samma ändamål. Satsningen föreslås fortsätta till 2040, med en kontrollstation 2024.Regeringen har också beslutat att biogasanläggningar för elproduktion ska kunna få investeringsstöd från Klimatklivet från och med 2022.
Utöver det har Statens energimyndighet haft i uppdrag att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker. Uppdraget redovisades i oktober 2021. Energimyndighetens förslag analyseras vidare inom Regeringskansliet.
Detta är ett område under utveckling med nya tekniker och även kombinationer av tekniker, vilket regeringen välkomnar. När det kommer till miljöprövning så regleras tillståndsplikten mycket riktigt i miljöprövningsförordningen (2013:251). Naturvårdsverket har ansvar för tillsynsvägledning och arbetar löpande med vägledning till både myndigheter och verksamhetsutövare i de fall det uppstår frågor om tillämpningen av lagstiftningen, såsom frågor gällande pyrolys och förgasning. Som ett led i arbetet med just pyrolys och förgasning har Naturvårdsverket låtit IVL Svenska Miljöinstitutet ta fram en rapport, Pyrolys och förgasning - tillgängliga tekniker och deras miljöpåverkan (Nr U 6395 september 2021).
En effektiv miljöprövning är en högt prioriterad fråga för regeringen och det pågår ett omfattande arbete gällande detta. Regeringen har bl.a. gett Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbedömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningen.
När det kommer till behov av ytterligare vägledning kring pyrolys och förgasning så utgår regeringen ifrån att Naturvårdsverket hanterar frågan och vid behov av förordningsändringar påkallar det hos regeringen.
Stockholm den 19 januari 2022
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.