reformer av FN:s MR-kommitté

Skriftlig fråga 2004/05:2042 av Wigström, Cecilia (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-07-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-08-16
Svar anmält
2005-09-13
Anmäld
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juli

Fråga 2004/05:2042

av Cecilia Wigström (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om reformer av FN:s MR-kommitté

FN-toppmötet i september är oerhört viktigt. Utan nödvändiga förändringar av FN-stadgan kommer inte organisationen att kunna leva upp till sitt mål om att värna fred och säkerhet i världen. Det är dags att FN på allvar kan värna våra mänskliga rättigheter.

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter är idag tagen som gisslan av Kina, Burma och Sudan som sitter där för att stoppa kritik av situationen i deras egna länder. Nyligen var Libyen ordförandeland. MR-kommittén är inte mer trovärdig än en domstol som sköts av kriminella. Kofi Annan föreslog därför i våras att FN:s arbete för mänskliga rättigheter ska prioriteras upp genom att ersätta MR-kommittén med ett mindre MR-råd. Ett råd som ska arbeta året runt och där bara länder som själva respekterar de mänskliga rättigheterna får sitta med.

Medlemskapskrav är nödvändigt för att det nya MR-rådet inte ska bli lika farsartat som dagens kommitté, men detta förslag finns inte längre med i förslaget till slutsatser inför toppmötet. Sverige är, på grund av regeringens inställning att alla reformer är bra bara det blir några, ett av de länder som inte drivit på för medlemskrav i MR-rådet.

Vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta för att FN-toppmötet ska besluta om medlemskrav till FN:s MR-råd?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2042 besvarad av

den 16 augusti

Svar på frågorna 2004/05:2042 om reformer av FN:s MR-kommitté och 2078 om regeringens ställningstagande inför FN:s toppmöte

Utrikesminister Laila Freivalds

Cecilia Wigström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att FN-toppmötet ska besluta om medlemskrav för FN:s MR-råd. Karin Granbom har frågat mig om regeringens position i frågan om att kräva att medlemmarna i det eventuellt framtida MR-rådet i FN kommer från länder som har en grundläggande nivå av demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Från svensk sida har vi engagerat oss starkt i det omfattande arbete som bedrivits med anledning av den så kallade högnivåpanelens rapport förra året. Ett urval av panelens alla förslag lyftes fram i generalsekreterare Annans egen rapport @ In larger freedom @ som presenterades i mars i år och som innehöll idén om ett särskilt nytt råd för mänskliga rättigheter.

Annans förslag får ses dels mot bakgrund av den kritik som riktats mot den nuvarande kommissionen, dels önskemålet att ge MR-frågorna en ställning som både motsvarar deras plats i FN-stadgan och som skulle ge MR samma ställning som säkerhets- och utvecklingsfrågorna.

Sverige vill se mänskliga rättigheter som en naturlig och integrerad del av all FN:s verksamhet. Ett MR-råd är i linje med dessa önskemål och Sverige var redan på ett tidigt stadium aktivt i att skapa stöd för dessa tankar.

Frågan om medlemskap är naturligtvis en av de aspekter som diskuteras när det gäller ett MR-råd. För Sverige är det viktigt att FN:s huvudsakliga forum för MR ska vara effektivt, legitimt och representativt. Medlemmarna i den nuvarande kommissionen för mänskliga rättigheter (MRK) utses enligt principen om regional representation, ett system som har mycket starkt stöd bland FN:s medlemsstater men samtidigt inte hindrat länder med ett tvivelaktigt MR-engagemang att sitta med i kommissionen.

Något förslag om att införa konkreta kriterier för medlemskap i ett framtida råd har inte lagts fram i de pågående förhandlingarna om FN-reformer även om jag vet att tankar åt detta håll har funnits på olika håll. Ett sådant förslag skulle också genast leda till ett antal frågor: kring vilka kriterier skulle man kunna enas, skulle de anses förenliga med kraven på legitimitet och representativitet och, inte minst, skulle de ha någon utsikt att få stöd av en majoritet av FN:s medlemsstater?

Sverige stöder aktivt förslaget från FN:s generalsekreterare att medlemmar för att väljas in i ett framtida MR-råd ska ha stöd av åtminstone två tredjedelar av FN:s generalförsamling. Vidare arbetar Sverige för att endast länder som åtar sig att främja mänskliga rättigheter och att samarbeta med MR-rådets övervakningsmekanismer ska kunna väljas in i rådet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.