redovisning av bidrag till kommunerna
Skriftlig fråga 2004/05:847 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-02
- Anmäld
- 2005-02-02
- Besvarad
- 2005-02-09
- Svar anmält
- 2005-02-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:847
av Christer Nylander (fp) till finansminister Pär Nuder om redovisning av bidrag till kommunernaI Konjunkturinstitutets skrift Konjunkturläget december 2004 finns en särskild analys av statsbidragen till kommunerna. Enligt Konjunkturinstitutet har statsbidragen som andel av BNP varit ungefär konstanta sedan 1998. I analysen slås fast att tillskotten i huvudsak har "balanserats av kommunernas pris- och löneökningar och således inte gett utrymme för särskilt stora kvalitetsförbättringar".
Den som följer den allmänna debatten och som tagit del av regeringens presentation av budgetpropositionen de senaste åren har säkerligen en annan bild. Regeringen har gång på gång lanserat nya tillskott till kommunerna. Många har uppfattat löften om kraftiga tillskott som ger utrymme för nya satsningar för att förbättra kvaliteten i skola, vård och omsorg. Verkligheten är alltså en annan, statsbidragen till kommunsektorn har bara nätt och jämt klarat att balansera kostnadsökningarna.
Detta är naturligtvis ett bekymmer. Regeringens utspel skapar förhoppningar som det inte finns täckning för. Det blir svårare för allmänheten att skaffa sig en överblick av den offentliga ekonomin. Relationen mellan statens budget och kommunernas blir svårförståelig. Statens finanser ser på några års sikt ut att vara i bättre skick än om man redan från början räknat in att staten ska täcka kostnadsökningarna i kommunsektorn.
Avser finansministern att ta initiativ till att statens bidrag till kommunerna ska få en tydligare redovisning och utformning?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:847 besvarad av
den 9 februari
Svar på fråga 2004/05:847 om redovisning av bidrag till kommunerna
Statsrådet Sven-Erik Österberg
Christer Nylander har frågat finansminister Pär Nuder om han avser att ta initiativ till att statens bidrag till kommunerna ska få en tydligare redovisning och utformning.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Konjunkturinstitutet skriver i sin decemberrapport att de statliga bidragen till kommunsektorn som andel av BNP har varit ungefär konstant sedan 1998. Vad som inte framgår av rapporten är att under denna period har ett flertal förändringar gjorts som påverkar det kommunala skatteunderlaget och som har ökat kommunsektorns skatteinkomster med ca 15 mdkr. Dessa förändringar har reglerats gentemot kommunsektorn. Kommunsektorn har alltså fått ökade skatteinkomster samtidigt som det generella statsbidraget har minskat. Detta är i själva verket positivt för kommuner och landsting eftersom dessa inkomster fortsättningsvis kommer att öka i takt med skatteunderlaget. Om man enbart ser till utvecklingen av storleken på statsbidragen får man således inte en korrekt bild. Om man korrigerar för dessa förändringar ökar de statliga tillskotten med i storleksordningen 1 % av BNP. Dessutom har BNP vuxit snabbare än löne- och prisökningarna i kommunsektorn under perioden vilket innebär att till och med en konstant BNP-andel hade inneburit ett visst utrymme för expansion.
Enligt Finansdepartementets beräkningar ökar de generella statsbidragen något snabbare än löner och priser i kommunsektorn. Därutöver kommer de ökade riktade bidrag som har tillskjutits kommuner och landsting för satsningar som görs i de kommunala verksamheterna, till exempel på ökad lärartäthet i skola och förskola, tillgänglighet i vården och kompetensutveckling i äldreomsorgen.
Dessa satsningar sker samtidigt som den kommunala sektorn väntas gå från ett underskott 2004 till ett överskott på ca 5 mdkr 2005 enligt budgetpropositionens beräkningar.
När det gäller redovisningen av statsbidragen till kommunerna instämmer jag i att det finns ett behov av en tydligare redovisning. Även riksdagens finansutskott har uttalat ett önskemål om en förbättrad redovisning. Antal statliga anslag är många och det sker ofta förändringar i vissa bidrag. Det kan röra sig om överföringar mellan anslag, ekonomiska regleringar enligt finansieringsprincipen, satsningar som avslutas, tekniska justeringar etcetera.
Ett första steg har tagits i förra årets skrivelse till riksdagen om utvecklingen i den kommunala sektorn, då en beskrivning av utvecklingen av de största utgiftsområdena redovisades.
Avsikten är att denna typ av redovisningar ska utvecklas ytterligare.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.