REDD-finansiering i Köpenhamn
Skriftlig fråga 2009/10:295 av Johansson, Jan Emanuel (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-12-04
- Anmäld
- 2009-12-04
- Besvarad
- 2009-12-09
- Svar anmält
- 2009-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 december
Fråga
2009/10:295 REDD-finansiering i Köpenhamn
av Jan Emanuel Johansson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
EU och ordförandeskapet har sagt att avskogningens bidrag till utsläppen av växthusgaser i tropikerna och den mekanism, REDD, som föreslagits för att motverka avskogning och utarmning av skogsekosystemen kommer att vara en nyckelfråga i Köpenhamn. Många anser dessutom att detta är ett område där det finns utsikter att nå en konkret överenskommelse. En internationell arbetsgrupp har tagit fram en rapport om hur mycket finansiering som behövs fram till 2013, alltså innan ett nytt avtal träder i kraft, för att bygga upp trovärdiga och effektiva REDD-program och internationella strukturer till stöd för dessa (Report of the Informal Working Group on Interim Finance for REDD+ (IWG-IFR)). Andra europeiska länder har redan avsatt betydande summor för interimsfinansiering av REDD (Norge, Finland, Danmark, Storbritannien).
Min fråga till miljöministern är hur mycket, enligt hans avsikter, Sverige kommer att bidra med till en "fast-track" för REDD-finansiering i Köpenhamn.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:295 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2009/10:295 REDD-finansiering i Köpenhamn
Miljöminister Andreas Carlgren
Jan Emanuel Johansson har frågat mig hur mycket, enligt mina avsikter, Sverige kommer att bidra med till en "fast-track" för REDD-finansiering i Köpenhamn. Frågan är ställd mot bakgrund av att detta just nu diskuteras vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, COP 15.
Det övergripande målet är att nå en ambitiös, global, klimatöverenskommelse i Köpenhamn som håller tvågradersmålet inom räckhåll. EU:s mål är fortsatt ett juridiskt bindande avtal som tar vid efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod från 2013. De utvecklade länderna måste gå före och ta på sig att göra betydande absoluta utsläppsminskningar. Utvecklingsländerna måste åta sig att göra ökade insatser och få stöd att investera i ren teknik för att minska beroendet av fossila bränslen.
Handling krävs också på andra områden. Avskogningen står för närmare 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. För att hålla temperaturökningen under två grader krävs också snabba insatser för att bevara skogen i tropikerna.
Redan vid förhandlingarna i Bali 2007 identifierades den globala avskogningens roll för utsläppen av växthusgaser och behovet av att finansiera insatser mot avskogning som nyckelfrågor i ett nytt klimatavtal. Vi ser nu att en överenskommelse i Köpenhamn öppnar för omedelbara åtgärder, i stället för att vänta till 2013. Snabba insatser måste till för att tillräckligt snabbt böja den globala utsläppskurvan nedåt och för att kunna hålla jordens uppvärmning under två grader.
Jag har i min roll som miljöminister under ordförandeskapet och i de många bilaterala kontakter jag haft betonat minskad avskogning som en strategiskt viktig fråga. Statsminister Reinfeldt lyfte nyligen fram vikten av insatser för REDD + i anslutning till FN:s generalförsamling särskilda högnivåmöte om avskogning i september. Jag och regeringen kommer även fortsättningsvis driva på i denna fråga. REDD är en kostnadseffektiv åtgärd för att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som den innebär stora synergier med andra mål, som bevarande av biologisk mångfald.
EU har slagit fast som mål att den globala avskogningen bör halveras till 2020 och att den globala skogsarealen ska ha slutat minska senast 2030. Under svenskt ordförandeskap har EU gått ett steg längre och EU:s 27 medlemsstater är överens om att snabba insatser mot avskogningen är nödvändigt. Miljörådet konstaterade i sina slutsatser den 21 oktober att finansiering kommer att krävas för en rad olika ändamål, bland annat för anpassningsåtgärder, för kapacitetsuppbyggnad och för tidiga insatser för REDD.
Vid Europeiska rådet den 29 och 30 oktober underströks betydelsen av finansiering före 2013 för att nå en bred överenskommelse i Köpenhamn. EU-kommissionen har bedömt att det behövs 5–7 miljarder euro per år för de första tre åren efter en Köpenhamnsöverenskommelse. Detta är nu vår utgångspunkt och vi arbetar intensivt för att EU ska kunna ta ytterligare steg i denna fråga. Det är förstås centralt att vi kan stödja de områden som behövs för att en Köpenhamnsöverenskommelse ska bli effektiv.
Regeringen satsar redan nu drygt 4 miljarder kronor på klimatåtgärder i utvecklingsländer inom ramen för det svenska biståndet under 2009–2012. Vi har fokuserat vår satsning på anpassningsåtgärder, men ser också möjlighet att bidra till REDD som är en av flera nyckelfrågor i förhandlingarna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.